Det sägs att svenskarna är bäst i världen på att köa. De som har rest mycket brukar kunna vittna om att kösystemen utomlands, i den mån de finns, tenderar att vara mycket sämre än här. Förmågan att kunna köa är guld värd, men ett kösystem funkar bara så länge alla inordnar sig i det.
Farsta centrum, busskön mot bussen hemåt därifrån, där är det alltid några som tränger sig. Men jag, och alla andra är väldigt lakoniska av oss och låter det passera; vissa liksom räknar man med ska tränga sig, det ingår liksom. Och förresten brukar bussen sällan vara proppfull, så varför bråka?
Men jag tänkte på det där, att om man skulle testa att tränga sig själv någon gång, och då göra det i nåt betydligt "blodigare sammanhang" än i kön till Skogåsbussen. Varför inte den jättelånga systembolagskön på klarabergsviadukten en fredagskväll. Eller utanför Skansen inför ett allsångsavsnitt. Eller nåt liknande - nåt där folk verkligen bryr sig.
Vad jag vet är det inte förbjudet att tränga sig. Vad jag vet är ju köandet en slags social kod. Vad jag vet finns inga straff för köträngning. Sköter man det snyggt och bara glider in i täten, utan att puffa till nån annan borde denne inte kunna göra något åt saken. Men så klart lär något hända.
Man kanske kan göra denna manöver - i det "blodigare sammanhanget" - både en och två och tre gånger, men till slut kommer någon att knuffa en, dra i en, klappa till en. It's bound to happen - och det med rätta - men dock vore det olagligt.
Man har inte rätt att kroppsligt tillrättavisa tränglingar. Skulle tränglingen gå till polisen och säga: "Han knuffade mig!" och knuffaren då försvarade sig med: "Jamen han trängde sig!" - då skulle polisen bli tvungen att ställa sig på tränglingens sida. Åtminstone tror jag att det ligger till på det viset, rätta mig gärna om jag har fel. Det borde ju uppstå en massa såna här fall hela tiden, men man hör eller läser aldrig något om saken.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
12 kommentarer:
Intressant tanke. Återkom när du testat :)
Folk som tränger sig i köer bryr jag mig inte så mycket i om det inte handlar om bilköer - då får jag mord i blick. Men så klart... jag gör ju inget. Bara kokar lite sådär inombords.
Baronessan: Jag kommer inte att testa. Det vore intressant, men jag har det inte i mig - varken konfrontationsbenägenheten eller trängandet.
Som kassörska ser jag det där nästan dagligen.
Människor som bara går förbi hela kön - det är nästan till hundra procent pensionärer som ska lämna tillbaka en vara eller spela på trav - eller så har vi kategorin "jag ska bara köpa cigg ..".
En enda gång har jag varit med om att nån sagt ifrån; det var i Skåne, förstås.
"Va fan, du får väl vänta som alla andra och planera din tid!" sa kunden som plötsligt hamnade som nummer 2.
Jag loooog. I alla fall inombords.
Undviker köer så mycket jag kan. Vid kassorna på ica försöker jag välja den som är kortast. Men, i dessa betalkortens tidevarv så kan man hamna ur askan i elden. Korten strular nästan alltid, och tar mycket längre tid ! Intränglingar "råkar" jag alltid ta ett sidsteg framför. Jag inte bara undviker köer, jag hatar dom !
Elisabet: Ja, man ser det i matköerna ja, och man har själv upplevt att få bli förbigången i såna. Ibland har jag tänkt att det är upp till kassörskan att säga till vederbörande, och ibland har jag tänkt att det är upp till mig själv. Antagligen är det väl konflikträdsla som håller en tillbaks - å andra sidan, OM man ändå bortsåg från den och verkligen sa till, och tränglingen ÄNDÅ trängde sig, ja då har man ju faktiskt inget att sätta emot - inte om man inte vill ta till rena handgripligheter.
kalebass: Ja köer är inte roliga, å andra sidan är det bra att de finns. I mitt centrum har vi två mataffärer, ICA och en annan. På ICA funkar kön, men i den andra råder kaos framför kassan. Jag föredrar ICA.
Numera frågar jag ALLTID kunden (eller kunderna) som står bakom - eller hamnar bakom -, för den som tränger sig före eller bara kommer från andra hållet (lika ofta det) tittar ofta på mig och säger "är det okej ...?" och då bollar jag frågan vidare .."det får du fråga övriga kunder om, ja, om dom tycker att det är okej ...".
På så sätt får övriga kunder en chans att muttra lite ,-)
Elisabet: Bra gjort av dig!
I princip upplever jag bara köträngningar vid busshållplatser. Ibland är det förståeligt eftersom man ofta, innan bussen kommer, står lite hur som helst när man väntar, och när bussen kommer så ska man på något civiliserat sätt formera en sorts kö. Det brukar funka rätt bra.
De tillfällen som irriterar mig är då bussen kommer och nyanlända kommer från andra hållet, alltså framifrån i färdriktningen, och tränger in sig i kön, och verkar tycka det är fullständigt rimligt. Ingen, inklusive jag, säger nåt om det. Har alltid tyckt det är märkligt.
Nu när vi är inne på irrationsmoment, så ska jag lätta mitt hjärta ännu mera: det som kan reta mig nåt vansinnigt, det är när man åker t.ex. Öresundståg om sommaren (massor med turister, trånget i tåget!) och så sitter ofta unga kvinnor och tar upp två sätet, ett till sig själv och ett till sin väska.
Aldrig att dom lyfter blicken och tar undan väskan och andra får stå och hålla i sig i mittgången och ytterst sällan säger nån att "ursäkta, kan du flytta din väska, så jag får sitta?"
Men jag brukade peka på den där väskan och säga till den som stod och suckade .."här finns det plats, hon kan flytta sin väska!"
Gud, vilka blickar man fick!
Jag såg det där hur ofta som helst.
Många gånger låtsades den där människan sova just när man kom till en station och då ville förstås ingen väcka henne (jo, det är oftast kvinnor), så då stod dom hellre i en halvtimme.
Sen vaknade samma människa lägligt när personen gick av.
Blodtryckshöjande .., yes!-
p-e: "..då bussen kommer och nyanlända kommer från andra hållet.." Där har du bussen jag beskrev i ett nötskal.
Elisabet: Haha. Ett sätt att snabbväcka en sådan person vore ju att själv ta tag i väskan. :D
"Jag kommer inte att testa. Det vore intressant, men jag har det inte i mig - varken konfrontationsbenägenheten eller trängandet."
Haha, jag skulle just säga det men du hann före. Fast ibland undrar jag om du inte borde tränga dig lite mer. Jag skulle i alla fall släppa fram dig : )
Staffan: Ja det kanske du skulle, för just nu har jag ett stort, grått skägg, och såna inger rädsla och respekt. :)
Skicka en kommentar