fredag, maj 17, 2013

Den sjuttonde maj

Idag, när jag skriver detta, är det den sjuttonde maj. Norges nationaldag (eller om man ska vara noga, deras grundlagsdag). Jag blev påmind om saken på tunnelbanan in till jobbet - ett gäng tjejer med norska flaggor trängdes omkring mig. Kul för dem - både att de får fira nationaldag samt trängas kring mig.

Vi firar ju inte våra egen nationaldag. Okej, jovisst, den sjätte juni ska ju vara nationaldagen, men den känns påklistrad, typ Halloween och Fars dag. Kanske borde vi gå in för nationalfirandet hårdare? Kanske maxa grejen, liksom. Fast det är en fin lina man har att vandra på där, mellan sund nationalism och rena tönterier. Å andra sidan, vem fan är jag att bestämma vad som är tönterier?

Jag kikar in på Wikipedia, vad har mer hänt den sjuttonde maj? Tja, låt se.

År 352, den sjuttonde maj, blev Liberius påve. Läser man på Wikipedia om honom så drabbas man lätt av iakttagelsen att antiken och medeltiden pågick helt parallellt. Antagligen intressanta tider att leva i.

1510, den sjuttonde maj, dör Sandro Botticelli efter att ha levt i ca 65 år. Om du undrar vad han hann åstadkomma under den tiden så svarar jag att bland annat så målade han den kända målningen "Venus födelse", den där vi ser Venus komma surfande på ett snäckskal, döljandes sitt kön med sitt hår samt sitt ena bröst med sin hand. Jag har hört att hur och var de håller sina händer och vad de allmänt pysslar med på gamla tavlor innehåller en massa symbolik, men för en nutiding som jag själv går denna förbi.

Den sjuttonde maj 1876 får Adolphe Sax patent ett nytt musikinstrument, som efter honom kommer att kallas saxofon. Han har utvecklat det som en förbättring av klarinetten. Frågar ni mig så är jag inte säker på att det är en utveckling.

Den sjuttonde maj 1979 föddes Jimmie Åkesson. Det är lite ironiskt att just han, som nog är all about nationaldagar, råkar födas på grannlandets nationaldag.

Ett anagram på "Sjuttonde maj" är "Dunsa mot tjej ". Jag vet väl inte om det var det jag gjorde på tunnelbanan i morse, där jag stod bland Norgeflagga-gänget, men om jag gjorde det så var det ju i så fall passande. Lite cirkeln är sluten liksom, åtminstone i den här bloggposten.


8 kommentarer:

Elisabet. sa...

På nåt sätt känns det så tillgjort när vi i vårt land ska fira nationaldag .., det är ungefär som när Birgit Friggebo ville ha dom till att sjunga "We shall overcome" .., typ, "nu ska vi ha lika roligt som i Norge", men så blir det ju inte.

Hade vi varit ockuperade tidigare, jo, det hade säkerligen spelat in, men nu ..., nja?

Vi får väl trösta oss med midsommarfirandet.

Anne Marie Tålig sa...

Haha, instämmer om saxofonen ...

Johnny Söderberg sa...

Elisabet: Precis. Midsommar ÄR på nåt vis våran nationaldag. Det sitter liksom djupare än påklistrade datum.

Ann Marie: Bra. Sax låter lite för fläskigt. Lite för bräkigt.

Anonym sa...

Visst är midsommar det enda som skulle kunna bli en riktig nationaldag. Det var en sosse härförleden som sa att han hatade midsommaren innerligt eftersom det var en av få saker som var riktigt svenska. Ja, hujeda mig säger jag. Tänk om någon sagt något liknande i Norge om något norskt! Han hade inte blivit gammal i stortinget.

/Rikissa

Johnny Söderberg sa...

Rikissa: Säkert inte. Själv håller jag midsommar som den viktigaste högtiden.

Anna sa...

Njuta med stoj.

Johnny Söderberg sa...

Anna: Låter ju finfint. :)

Anonym sa...

Fantastisk artikel av Karl Ove Knausgård om Syttende mai och skillnaderna i nationalism och modernism mellan Sverige och Norge.

http://hd.se/kultur/2013/05/16/norge-mitt-norge/

/Rikissa