Fast jag inte är äkta Stockholmare, utan Huddingebo, så kan jag ändå stolt stoltsera över att jag nu är Stockholmsbloggare. Det var Anna Toss som igår så vänligt bjöd mig in att skriva på stockholmsbloggen.
---
Anna Toss har skrivit om robotar, och även skrivit manus till vad en robot ska säga när man snackar med den. Så jag gick in till roboten Roberta och tog ett snack. Som vanligt vägrar webrobotar nappa på fula ord-kroken:
-Du kan förolämpa en robot hur mycket du vill. Bra va?
-Kukeliku!
-Robotar använder aldrig runda ord, bara fyrkantiga.
-Jag är en robot, jag har inga sexuella känslor alls. Men vi kan prata om sex om du vill.
-Robotar tröttnar ganska snabbt på fula ord.
-Slarviga människor är kanske mer kreativa än andra.
Det sista, det om slarviga människor, svarade Roberta när jag kallade den "Svin!". Jag undrar om det är svårt att skriva dialogmanus. Antagligen måste man ta med i beräkningen att man kan råka ut för Tourettes-attacker såsom den jag utsatte Roberta för. Jag måste fråga Anna vid tillfälle.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar