Dagen slutar som den började - i trötthetens tecken. Men den slutar egentligen inte, för jag jobbar ännu ett par timmar. Sedan använder jag en timme åt att åka hem. Och hemma sen, så äter jag och ser på tv.
Mitt liv är fruktansvärt förutsägbart. Men det är bra, jag vill ha det så. Jag skulle kunna säga: Mitt liv är underbart förutsägbart. Det kan hända så mycket ändå. Jag kan dö, eller nån närstående kan det. Det kan gå dåligt för barnen i skolan, och jag kan få sparken. Då är det bra att åtminstone kunna förutse några timmar framåt.
Egentligen är man som ett brinnande ljus. När man tänder ett ljus, och låter det brinna helt ner - då tänker man inte i tid. Man tänker att ljuset har sin livslängd - sitt förlopp. I ett större perspektiv är tiden egentligen ingenting. Det är vi levande som blossar upp och brinner ner, utan att tiden egentligen har gått.
Tiden är väl det enda som inte åldras. Tiden är lika ny och fräsch som den var runtomkring dinosaurierna. Det är möjligt att jag inte andas samma sammansättning luft som en Triceratops, eller dricker samma sorts vatten. Men vi omges av exakt samma tid. Allting har åldrats sedan den strövade omkring och gjorde vad nu triceratopsar gjorde. Till och med solen har åldrats. Men tiden är lika ny - den är ett ständigt NU.
---
Andra bloggar om: tid, trötthet
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
6 kommentarer:
*skratt*
Ja... En illustration till föregående inlägg?! :)
Det är ett litet hästhuvud uppe i adressrutan också! :) *noterar*
Du verkar inte må bra!
Förstår du varför?
Det finns något du inte vill förstå - försök att förstå:
11september2001.blogspot.com/
crrly: Faktiskt, men helt oavsiktligt.
Ja, nog är våra liv förutsägbara nog. Ibland bestämmer jag mig för att göra nåt helt annat, för att liksom inte bli för enahanda.
Så nu ska jag gå och köpa mig en HELT ny bulle på Möllers.
En som jag ALDRIG har smakat tidigare.
Det är väl ungefär så mycket förändring som det blir i mitt liv.
Nåja. Liten förändring är också förändring.
Trevlig helg, Johnny! (du är väl ledig fredagar, om jag inte minns fel från nåt inlägg ..?)
elisabet: Inte längre. Jag har haft lediga fredagar. Sedan blev det onsdagar. Och nu måndagar. Trevlig helg.
Skicka en kommentar