Det räcker inte med att vara strängt upptagen - det är myrorna också. Det avgörande är: Vad är det man är strängt upptagen av?
Alla som har gjort lumpen minns hur det var. Man gick där, sneddade över en solbelyst gårdsplan, bärandes på en spade över axeln. Där borta exercerades det. Och där borta körde nån fysträning. Alla gjorde sitt, och du med: spadebärande. Ett slags osynligt civilt motstånd. Fast på riktigt: arbetsskygghet.
Man är helt enkelt en av Thoreaus myror - på sitt eget lilla vis. Sen kan man själv sätta stämpeln på vad det ska kallas det man gör. Man kan inte kallas "flitig som en myra", men man liknar myran på det viset att man är en av många.
Visste du förresten att myror kommunicerar med feromoner, lukter alltså? Det gör de, och jag undrar om inte vi gör det med. När jag jobbar händer det ibland att jag plötsligt tappar arbetslusten. Jag tror att det kan bero på att jag känner lukten av slöa kollegor.
***
Den här posten var en ren fejkpost. Eller snarare - ett experiment. Den löjliga tonen som genomsyrade (via feromoner?) texten kommer sig av att jag inte var ett dugg spontan. Jag ville helt enkelt testa att skriva enligt "5 öppningar som fångar läsaren" - modellen, fast koncentrerat till en hel bloggpost.
---
Andra bloggar om: bloggande
4 kommentarer:
Men vänta nu, nu när du avslöjat att det var ett experiment, hur ska du nu tolka resultatet? Hur många läsare fångade du?
(Och lumpenanekdoter kanske inte funkar allra allra bäst på kvinns.)
salt: Jag är inte mycket för att tolka resultat. Jag ville bara testa om jag kunde skriva det jag föresatte mig.
Och jag lade ner alldeles för lite tid för att det skulle bli bra. En bloggpost får aldrig ta längre än tio minuter att skriva, då tröttnar jag.
Ha! Mej lurade du inte. Jag läste inte ett endaste dugg.
bert: Hehe, det gjorde du rätt i.
Skicka en kommentar