"Här, varsågod. Ta en sån härna." En tjej på jobbet, en finlandssvenska, säger så. Hon kör med "härna" istället för "här". Jag gjorde också det - när jag var liten. Nu är det bara störande.---
Andra bloggar om: ord
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
11 kommentarer:
Ha ha. Min pappa säger "den härninga"!
M v h Molly Ginger.
Jag hade en kollega på jobbet som sa "sånt därnt" hela tiden.
Molly: Är din pappa Åsa Nisse? :-D
saom: (Antagligen gör jag det med ibland. Man får passa sig)
Japp, ganska lik Åsa-Nisse, men jagar inte(möjligtvis fruntimmer...:-)). Men fiskar gör han och har ofta en kompis med sig. Är ingen uppfinnare, förstås.
M v h Molly G.
Molly: Han uppfann dig! :-)
Hihi, visst.
:-) Molly G.
Sånt därna är ju lite lustigt, ungefär som man i Stockholm ofta hör "då'ra", då'ra.
P-E: Undras var "'rå" kommer ifrån.
Det dära var en bra fråga dårå, Johnny.
Jag tänker på alla gotlänningar som säger: "Det kan inte jag rå föra." och "Det beror sig på."
Blä!
//Ulla
Tudor: Nja... jag var också hatare av den gotländska dialekten förut. Men jag har börjat vänja mig.
Skicka en kommentar