måndag, april 14, 2008

Dä va bättre förr

Via Jonas Morian har jag hittat till ungmoderaternas vårkampanj "Jag älskar Sverige". Tja, den sloganen kan jag ju skriva under på, även om jag säkert inte älskar Sverige på samma sätt som ungmoderaterna gör. Nå, nu är ju jag så oartig att jag inte orkar ta mig längre än några centimeter in i kampanjen, så att klaga på den vore fel av mig - jag vet ju inte vad den handlar om, men det är säkert nåt hurtigt.

Fast lite klag blir det ändå. De centimeter jag ändå läste var de under rubriken "Det är vi som bygger landet". Det står:
Sverige är inte ett färdigt land med en färdig svenskhet. Om du fick vara i din ålder, fast när dina föräldrar var det, skulle du inte känna igen mycket. Skämten skulle inte vara roliga, kläderna skulle se konstiga ut och du skulle knappt känna igen dig i din hemstad, oavsett om den ligger i Sverige eller inte.
Sidan riktar sig till yngre personer än jag, så vi låtsas att jag är arton år. Jag är arton år och har transporterats till det år när min farsa var i den åldern: 1960.

Hur var då skämten 1960? Det var ännu ett par år tills Hasse & Tages "Gröna hund" skulle komma, och 1960 gjorde de tydligen något om hette "Doktor Kotte slår till". I mina öron låter det ju skitkul. :-D Men ska jag vara allvarlig så misstänker jag att humorn gick i Biffen & Bananen-stilen.

Hur var då kläderna? Snygga. Åtminstone jag kan inte hitta nåt att anmärka på det tidiga 60-talets mode.

Hur var då staden? Jo, snyggare, renare och helt oklottrad. Tittar man på gamla bilder var allt stilrenare. Jag tror ärligt talat att Stockholm var en finare stad år 1960, än den är nu.

Så utan att läsa vidare i MUF:s text kan jag ju inte veta var de vill komma, men nog tycks det mig att de förtalar den gamla tiden, åtminstone lite grand.

Men som sagt, sidan riktar sig till såna som är unga nu, och inte påhittat unga 43:åringar. Låt oss då transportera en artonåring till när dennes föräldrar var arton. Mina ungar är strax över och strax under 18, och i det här fallet skulle de alltså skickas till typ 1982.

Äsch, jag slår till med samma tes som ovan - allt (eller mycket) var bättre då. Åtminstone musiken var bättre ... till och med fan så mycket bättre. Hehe, vilken stofil jag är.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

13 kommentarer:

Anonym sa...

Hm 1960 då var jag fyra år. Men 60-talet var det inget fel på. Framtidstro, alla som ville fick ett arbete, mycket häftigare musik. Inga problem med alla ungar som drällde på stan. Inga som krävde att andra skulle göra saker åt en. Det hittade man på själv utan att förstöra för andra. Jan Börklund skulle ha varit nöjd med skolan då, ka förresten det är han ju som den var då.
Bensinen kostade under 1:- litern (det var billigt då med). All mat gick att äta utan att få cancer eller andra problem.
Det enda lilla smolket i bägaren var att man hela tiden levde skuggan av den ständigt närvarande kapprustningen mellan stormakterna.
Men eftersom det inte hände något, så hade vi inte behövt oroa oss.
Att cancer var en definitiv dödsdom då, inte nödvändigtvis nu, tänkte man inte så mycket på.

Men på det hela taget känns det nu som att det var bättre då.

stationsvakt@gmail.com sa...

Gester: Eller hur. Fast bättre cancermedicin, datorer och internet är ju bra grejor som har tillkommit, förvisso.

Plastfarfar sa...

Jag växte också upp på 60-talet. Det var då man kunde sola utan att få cancer, ingen mat var farlig och rökningen möjligen gav hosta. Asbest var ett tjusigt och hållbart byggnadsmaterial. DDT tog kål på alla skadedjur och framtiden var i sanning ljus. (Fast vätebombssmällarna vi såg på TV stämde till eftertanke. I flera minuter)

Vi tvättade håret en gång i veckan. Det räckte med det.

Sen dog brorsan i hudcancer, i princip all mat visade sig vara farlig och nu har jag själv opererats för cancer. Tjernobyl kokade över och temperaturerna stiger i takt med oljepriserna.

Det var möjligen bättre förr, Gester. I så måtto att vi visste för lite.

Anonym sa...

Jo men det man inte vet har man inte ont av, säger en del.
Tjernobyl var för övrigt 1986 och då hade vi redan gått över till den farliga tiden.

Men det är som en del säger kunskap är farlig. Utan den så dör vi nöjdare och tidigare.

Anonym sa...

Skillnaden mellan 1982 och 2008 är som mellan "G" och Alex Schulman; töntigheten var kanske lika stor men såg helt olika ut.

Anonym sa...

En tidig Lindeman (dvs några år efter 1960) som hette Kvacksalvare Malte Lindeman hade med ett skämt som gick hem med gigantiska skrattsalvor:

(angående kvacksalvarens nya salva mot acne)
"Jag kallar den för 'Döbeln vid Jutas' - Den första salvan ren blev åtta finnars fall!"

Hur tror du att ett Runebergskämt gått hem idag?

Bättre förr med hur beläst man var kanske?

Anonym sa...

Studiomannen, den var bra. Kommer inte ihåg just det skämtet. Men mycket finns att hämta i Runeberg. Skall titta igenom min upplaga från 1893 och se om någon inspiration kan komma för ett blogginlägg.
Fast det skulle nog inte gå hem som du säger att ta referenser därifrån nu. Inte heller att försöka påpeka att ringar med betydelse som vandrar genom tider tog Topileus upp redan långt före film kunde göras.

stationsvakt@gmail.com sa...

pf: "Vi tvättade håret en gång i veckan. Det räckte med det." - och det var inte så noga om det råkade bli diskmedel istället för schampoo va? :-)

gester/magnus: Man kanske kan tänka sig att på 80-talet kunde man inte skämta om tjernobyl, medan man kanske gör det nu.

s-mannen: Haha, det VAR ju roligt.

Plastfarfar sa...

Folk har andra referensramar nu för tiden, Studiomannen. Därmed inte sagt att de är mindre belästa för den skull.

Schampoo, Stationsmannen. Däremot hade jag en klasskamrat vars mamma ansåg att salt var bättre (och billigare) än tandkräm, som det för övrigt var lyxskatt på då.

stationsvakt@gmail.com sa...

pf: Salt borde funka. Till och med socker borde funka (om man sköljer ordentligt) - huvudsaken att det slipar.

Anonym sa...

Johnny: faktiskt lär det ha serverats Filet Becquerel vid nån akademisk tillställning ungefär '86-87. Men det var, som det heter, i ett slutet sällskap

(Wilhelm Agrell nämnde detta i nåt tidningsklipp från 80-talet)

stationsvakt@gmail.com sa...

magnus: Vitsiga ätare av den rätten gav nog omdömet: Strålande!

Anonym sa...

S-mannen: Bara att det var ju från revyn Fröken Flegmans mustasch och salvan hette "Sven Dufva" som också är dikten som citeras.