Jag läser om elitklasser i Metro. Norra Real blir först ut: "... med svåra urvalsprov för att sålla ut de mest begåvade eleverna." Jag börjar fundera över ordet elit - det är ett ord som har blivit ganska urvattnat. Med det menar jag att det inte verkar ha någon absolut betydelse; det behöver inte ha samma betydelse hos avsändaren (den som säger det) som hos mottagaren. Så uppfattar jag det i alla fall.
Har jag själv tillhört någon elit någon gång? Tja, enligt svenska Wikipedia, som säger: "en relativt liten grupp, som är särskild från och överlägsen en större grupp som den interagerar med", tillhörde jag en elit en gång i tiden. Det var inom simning. Fast naturligtvis fanns det eliter ovanför mig - och ovanför de med. Det där med elit är nog en pyramidformad företeelse. Wikipedia på engelska berättar om några eliter som finns:
# 1 Social elite
# 2 Religious elite
# 3 Linguistic elite
# 4 Business elite
# 5 Educational elite
# 6 Financial elite
# 7 Military elite
Tråkigt nog ligger jag närmare basarna på dessa pyramider, än topparna. Å andra sidan, när jag tänker efter, så vill jag nog inte tillhöra eliten där. Fast antagligen skulle jag resonera annorlunda om jag verkligen tillhörde någon av dessa eliter. Tillhör jag någon elit? Det vete fan. Svenska Wikipedia berättar om argument med vilka man kan motivera sin ställning i pyramiden:
* aristokratiska (börd, etnicitet, kast etc.)
* plutokratiska (pengar, egendom)
* meritokratiska (prestationer, intelligens, bildning)
* demokratiska (vald av folket)
Nämen vad i helskotta ... inte där heller! Men det är okej, en elit bör antagligen finnas, och alla kan inte tillhöra den. Allting bör nog ha en spjutspets, eller åtminstone en spets av något slag - annars blir det nog ingen framåtrörelse; en spetsig pil flyger antagligen bättre och rättare än en pil som är pannkaksformad framtill.
Om vi skulle förvandla elitpyramiden till en pil istället då, att samhället är en ivägskjuten pil - på väg mot nya, bättre och vackrare mål - då kanske det skulle kännas bättre. En pil behöver hela sin ... pilhet? Bara en udd som skjuts iväg fordrar nog ett skjutvapen, men en avfyrad pil behöver hela sin form: Spetsen, skaftet och styrfjädrarna.
Då kan jag tänka att om jag inte är i spetsen så är jag i alla fall med i skaftet eller bland styrfjädrarna. Åtminstone är jag med i rörelsen; spetsen visar vägen och jag och mina icke-elitiga kompisar hänger med - följer med mot målet. En trevligare tanke än en sandpinad pyramid ute i en ödslig öken.
Nu skriver jag alldeles för långt. I mitt eget mikrokosmos är mitt bloggande pilformat, men här tycks spetsen ha lossnat och lämnat resten efter sig. Skaftet och fjädrarna ligger på marken en bit bakom - ropandes: "Jamen stanna då, spetsjävel, du flyger helt okontrollerat.".
Men spetsen ropar tillbaks: "Ta det lugnt ni. Jag flyger inte okontrollerat. Jag rekognoserar.". Tja, det är möjligt att spetsen behöver lite frihet - behöver utforska horisonten. Men skaftet och fjädrarna litar inte riktigt på spetsen, utan ropar efter honom: "Jaha, men ha den här texten ur Hoola Bandoola-låten "Keops pyramid" i åtanke, när du låter oss ligga här:"
Så det verkar som om det i varje tid och i
alla sorters folk
finns några som vill skapa pyramider
där dom själva sitter överst och har makten i sin hand
medan dom som lever nedanför dom lyder
Men om dom där uppe i det blå
inte längre vill förstå
utan föraktar alla dom som ger dom mat
ska pyramiderna till sist bli deras grav
Nu kliver bågskytten in på scenen. Han samlar ihop delarna av sin avbrutna pil. Funderar på om den går att laga. Sedan vänder han sig emot mig och säger: "Johnny, förhelvete! Sluta skriva nu. Du vet inte längre vad du snackar om." Jag tittar lite stött på honom, lite sårat sådär. Sedan inser jag att han har rätt, och sätter därmed punkt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om elit, elitism, vilse, pilar, pyramider
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
29 kommentarer:
Det är inte alla som vet, men lustigt nog är pilar flockdjur, precis som primater, råttor och bloggare. Men till skillnad från exempelvis lodjur, kometer och svarta änkan.
En effekt av detta flockbeteende kan man se på piltavlan vid en normal OS-tävling i compound, men det är inte lika tydligt på darttavlan i en normal pub strax före stängningsdags. Eventuellt är flockbeteendet starkare ju närmare man kommer eliten.
Även egyptiska pyramider tenderar att komma i flock, vilket stärker hypotesen då dessa representerar eliten i det forntida Egypten.
Hakke: Tja, eliten flockas ju gärna kring bullseye. Men man kan också se det som att de som fortsätter förbi tavlan, det är de som är den nya eliten - de som fortsätter framåt.
Johnny: Det där med att misssa tavlan vet jag precis hur det känns. (En... kompis har berättat.) Man kör huvudet med full kraft i väggen, sedan ligger man utslagen på golvet och blir trampad på. Och sedan hoppar man glatt upp igen och gör om det! Till skillnad från förlorarna i eliten som sitter fastnaglade runt bullseye och aldrig kommer vidare.
V.S.B.!
Du tillhör ju bloggeliten.
man kan vara sämst på att vara elit och alltså elit på att vara sämst
embryo: Det där fick mig att tänka på den backhoppande engelsmannen "Eddie the Eagle". Bäst på att vara sämst. Upp som en pil, ner som en pannkaka.
håkan: Å andra sidan, när man ligger där och blir trampad på, lär man känna fasonen på sina medtävlares skosulor på ett unikt sätt, och har där med ett slags informationsövertag - man tillhör informationseliten. :-)
ullah: Tack - men inte då. Bloggosfären kan bara räknas i pyramidform om man räknar i besöksantal. Högt besöksantal är i de flesta fallen ett kvitto på bloggens uselhet, och kan därför inte räknas i elitsammanhang.
embryo: Så kan man säga, men frågan är om elit är rätt ord då.
Intressant det där med vem som tillhör eliten, tillexempel bland bloggare, och vilka erfarenheter man bara kan få om man inte gör det.
Tänk om de som bjuder oss på de här fantastiska bloggverktygen (Google, Wordpress och nyligen-Johan) skulle införa svåra urvalsprov för att sålla ut de mest begåvade bloggarna. Undrar om de då skulle gå enbart på antalet besökare? Troligen, eftersom ingen av dem gör en kvalitativ bedömning annat än baserat på statistik (låt vara att antalet länkar är viktigare än antalet besökare om man ska hamna på knuff.se:s elitlista).
Genom att inte ligga på dessa topplistor, och heller inte tjäna några pengar på Google Adsense-annonser, kan man dra långtgående slutsatser om deras skosulor. Men detta är alltså förbehållet dem (oss) som tillhör bloggosfärens stjärtfjädrar och inte dess pilspets.
dom sämsta eliterna:
dokusåpor exempelvis klämmer ur sej en kader av riktigt dålig elit
militärjuntor
kalmar ff
gb:s fantasilösa pinnglassar
Elit har för mig med skicklighet att göra. Bloggeliten består av dem som bloggar bäst.
Håkan: Sex av de nio på listan du länkade till hade jag aldrig hört talas om.
embryo: Det där med gb skriver jag verkligen under på.
Ullah: Bloggar bäst som bloggar sist. :-D
Jag läste det långa inlägget, och tänkte skriva nåt begåvat, men telefonen ringde o sen gick jag till Konsum o sen blev jag hungrig...Ett par timmar senare läser jag så rubriken på inlägget, och inser att det är just den eliten som jag också tillhör. Måste vara en av de bättre fö.
Jag tycker det är lite spännande med kombinationen av listorna, vilka typer av elit det finns och vilka motiv det finns att hamna där. I vissa fall kan det till exempel vara svårt att få tillträde till den sociala eliten för en uppkomling som har gott om pengar, i andra fall är det precis där skon klämmer. Jag tänker på Jens Lapidus förra bok "Snabba cash".
Jag kan inte heller låta bli att fundera över hur få eliter på listan som man kan bli en del av genom den demokratiska processen. Det är väl bara den politiska, som väl närmast hör till den sociala om man inte ska utöka listan.
De bästa bloggarna i betydelsen mest lästa är väl också en social elit som man hamnar i genom det demokratiska val som uppstår när vi matar in webbadressen, väljer bokmärket eller följer länken.
Visst ja. Jag skulle ju också filosofera kring Alexander Bard och hans plats, eftersom det handlar om elitlistor. Han utvecklades ju från en blyg och frikyrklig gymnasist med toppbetyg till läderbög och välbergad popikon, detta genom att bara gå ett år på college i USA. Jag antar att det gör honom till social, religiös, lingvistisk (om han själv skriver poptexterna), affärsmässig, begåvnings- och finansiell elit. Dessutom klär han sig i militära lederhosen.
Hans placering i eliten är knappast genom börd, så frågan är om den har skett genom prestationer, pengar eller folkets val. Eller finns det anledning att leta efter alternativa alternativ?
håkan/anna: Jag svarade er bägge, men det föll bort av nån anledning. Tror ni på mig när jag säger att jag skrev jättelånga och väldigt begåvade svar?
Eh, du ber om det. Men såklart tror jag på dig! Lång o intelligent...
Credo (Lat. "Jag tror")
Hinc Robur et Securitas (Lat. Du får en äkta sedel med Selma Lagerlöf om du skriver ner skiten en gång till så jag får veta vad det var för lång och intelligent sak du hade att säga.)
anna: Bra. :-)
håkan: Orkar inte idag. Du får nöja dig med att credo. :-)
Johnny: Satificae (Lat. Jag nöjer mig.) ((Nej, nu ljuger jag igen. Jag kan i stort sett ingen latin. Tro inte på mig. Sluta credo nu mesamma!))
Håkan: Nåja, huvudsaken är ju att man skriver bra saker. Och som jag brukar säga: "Barba non facit philosophum".
Om man trycker på publicera-länken under det man förhandsgranskar på Blogger, så kan det gå om intet. Då ser man det man skrev i kommentarrutan och får publicera därifrån i stället.
Detta har kommit de senaste veckorna.
En gång i tiden var Blogger själva spjutspetsen av bloggverktyg, elitens självklara val. Men pilen har gått i bitar och vissa funktioner i Blogger har snarare hamnat bland skaft och fjädrar.
Detta har kommit de senaste veckorna. Månaderna. Rentav åren.
pf/Håkan: Blogger har slappnat av i sitt trygga koger. dags att vaakna upp.
Jag gillar bilden av kogret. Och jag gillar att de ska "vaakna upp", det understryker situationens allvar och ger en lite finländsk touch.
Håkan: Jag råkar ofta göra dubbel-a. Jag får för mig att det ser lite holländskt ut.
Holländskt? Nja, jag vet inte det jag. Aamstraam utrecht! - jo, kanske ändå.
När jag tycker det låter finländskt menar jag nog egentligen finlandssvenskt, och det är ju inte riktigt samma sak. En annan association är till den aristokraatiska eliten. Då står det dubbla a:et för en lång vokal med samma öppna uttal som vi andra har på ett kort a. "Titta Aagaton, nu haar vandaalerna vaarit ute och jaagat med pil och båge igen."
Håkan: Den aristokraatiska eliten tangerar lite den fjollbögiga eliten.
Befrordrade du just Alexander Baard till grefve af Motaala?
Håkan. på ett rätt omedvetet sätt kanske jag gjorde det.
Skicka en kommentar