Ordet "neger" håller sakta men säkert på att fasas ut ur det svenska språket, bland annat genom att sanningsministeriet byter ut "negerkung" mot "kung av en söderhavsö". Det har funnits lite inre motstånd och konflikt, ett bra exempel på det är Peter Habers wienerbrödsförsäljning i "Sunes Sommar", men i stort sett är ordet borta ur folks vokabulär. En inre spärr sätter stopp.
Jag såg ett program på Axess TV där Göran Hägg intervjuar Dick Harrison angående hans böcker om slaveri. De har inga problem med ordet "neger". Så här kunde det låta.
Och faktiskt, när jag tänker efter så är det så - att medan "vanligt folk"s inre spärrar numera automatiskt slår på när de står i begrepp att använda ord som till exempel "neger", så verkar akademiker och intellektuella vara befriade från den spärren - och kommer undan me't. Varför är det så? Och det är likadant med orden zigenare/romer, och säkert en del andra ord som jag inte kommer på.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ord, slav, neger, akademiker, intellektuella, vanligt folk, sanningsministeriet, nyspråk
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
4 kommentarer:
Anledningen till att "de kommer undan me't" är väl att det handlar om olika saker. Det är en sak att kalla en mörkhyad person för neger idag och en annan att i historisk kontext prata om negerslaveriet i USA.
Jag såg ett program om en skola i USA en gång där de svarta eleverna börjat kalla varandra för "nigger". Rektorn samlade alla eleverna och förklarade att ordet "nigger" för honom innebar ett ägande. En gång i tiden var någon familjen Johnsons nigger. En nigger tillhörde någon annan. Det symboliserar en lägre stående människa.
Ett väldigt intressant program.
För egen del blir jag vansinnig på folk med attityden "jag har alltid sagt negerboll det heter ju negerboll ingen ska komma och säga nåt annat".
Skärp er för fan och säg chokladboll. Hur svårt kan det va.
Hörde förresten om en bekants bekant som ville beställa en ovan nämnd godbit på ett café. Bakom henne i kön stod två svarta killar och hon fick total härdsmälta i hjärnan när hon insåg att hon inte kunde beställa "en negerboll" framför dem. Hon letade något stressad efter ett alternativt ord. "De är ju gjorda av havregryn", tänkte hon och beslutade att fråga efter en havreboll, då borde kassören förstå.
När det blev hennes tur sa hon med hög och klar stämma:
- Jag skulle vilja ha en sån där havreneger.
saom: Jag funderade själv på om jag resonerade rätt. Är neger och negerslav två helt olika ord?
Jag själv var på det sättet som gör dig vansinnig, en gång i tiden, men nu har ordet neger nästan fasats ut ur mig. Jag varken råkar säga det eller gör reflexmässigt motstånd nu för tiden. Det var därför jag reagerade när jag hörde gubbarna använda det så avspänt.
Jag säger alltid neger, och jag anser inte att jag "kommer undan med det" eftersom det inte finns något att komma undan med. Jag har aldrig använt det med negativ innebörd och ingen av mina negerkompisar eller okända negrer jag mött har haft något emot det.
Om jag träffar en neger som säger till mig "jag skulle helst slippa att du använder dig av ordet neger när jag är med" så skulle jag kanske använda mig av något annat ord under de tillfällena, fast först skulle jag nog be om en förklaring av personen varför denne tar illa upp.
drf: När jag tänker efter så får jag nästan aldrig några tillfällen att använda varken det ena eller det andra ordet.
Skicka en kommentar