Tänkte på hon som fick sparken från sitt jobb för att hon bloggade. Jag bloggar själv från jobbet och jag tror att det håller mig mer alert; att själva hjärnverksamheten det tvingar fram (även om det ibland kan vara svårt att tro det när man läser min blogg) skapar ett friare flöde mellan hjärnans neuroner, vilket gör att man samtidigt tänker bättre när man jobbar.
Men i hennes fall handlade det säkert om mer, och bloggandet blev väl antagligen en bra förevändning för att bli av med henne, och dessutom hade hon ju gnällt på cheferna i bloggen. Jag har sån tur att jag inte har några chefer som gör sig förtjänta av bloggnäll. Hade jag det hade jag nog tagit upp det med denne istället för att blogga om det. Om man nu måste bita den hand som föder en behöver man ju inte göra det offentligt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om bloggande, arbetsgivare, sparken
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
9 kommentarer:
Jag tycker det är viktigt att företag har en policy angående bloggar och bloggande. Med rätt policy kan det som du skriver tillföra företaget något positivt. Som programmerare så är det väldigt viktigt att kunna få göa något annat ett tag. Det är ju först då man knäcker de hårdaste nötterna. Läs gärna mer på:
http://www.valkommen.se/article-1223292517.html
Leffe
leffe: Inte bara som programmerare, tror jag. Jag tror att en städerska, till exempel, skulle göra ett bättre jobb om hon fick blogga av sig en stund då och då.
Helt klart är det viktigt att göra något annat ett tag för att komma vidare med eventuella fel men då får det ske på icke betald arbetstid.Gissar på att folk skulle skriva allt om ingenting och hänvisa till att det var en tillfällig lösning på problemet samtidigt som de fick lön för det hela.Att sedan gå med i facket som vederbörande ska göra efter denna fadäs talar ju bara om hur personen fungerar.Bedrövligt är ju bara förnamnet.Inget att lita på med andra ord när det eventuellt blåser hårda vindar på sin arbetsplats.
Helt klart är det viktigt att göra något annat ett tag för att komma vidare med eventuella fel men då får det ske på icke betald arbetstid.Gissar på att folk skulle skriva allt om ingenting och hänvisa till att det var en tillfällig lösning på problemet samtidigt som de fick lön för det hela.Att sedan gå med i facket som vederbörande ska göra efter denna fadäs talar ju bara om hur personen fungerar.Bedrövligt är ju bara förnamnet.
P.S. Skrev detta på min fritid. :)
Pelle
anonym-pelle: Det får naturligtvis inte inkräkta på själva jobbet.
Om man skriver/läser på sin kafferast i stället, räknas det som fritid då?
För övrigt håller jag med anonym, väldigt skumt att gå med i facket så där i efterhand. Och vi vet ju ingenting om fallet egentligen.
Ullah: ja det där med facket egentligen - det får ju mina tjugo år av inbetalningar att kännas meningslösa.
Precis. Om alla bara gick med just när de behövde hjälp, då skulle det knappast finnas något fack.
Ullah: jag har aldrig haft någon omedelbar 2nytta" av mina avgifter. Tänk om man hade satt in de pengarna på banken istället, varje månad. Det hade blivit en nätt summa.
Skicka en kommentar