- Säg inte "Er'e så?".
- Varför inte då?
- För att en jag verkligen inte gillar brukar säga det.
- Men "Er're så?" är ju nåt man alltid säger.
- Usch!
Detta lilla meningsutbyte hade jag i morse, och jag började fundera över saker man säger. Jag är helt säker på att när jag var liten så sade jag inte "E're så?" Troligen inte ens när när jag hade fyllt 20. "E're så?" är, misstänker jag, av rätt sent datum.
Vissa ord och uttryck sätter sig direkt. Man behöver bara höra dem sägas i ett passande sammanhang en endaste gång, så sitter de för livet. Typ så är det, och "Typ" är också ett sånt ord, liksom "Liksom". Även "Ja, eller hur" är ett uttryck som tycks ha bitit sig fast.
De där orden och uttrycken som sitter som gjutna är ingenting man väljer själv, åtminstone inte jag. Jag minns när jag läste utropet "Gudars skymning!" i nån bok när jag var yngre. Jag tyckte det lät både mäktigt och coolt och jag tänkte att det där vill jag köra med. Men det var länge sedan nu, och jag har ännu inte hittat något sammanhang att passa in det i.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ord, uttryck, typ, liksom, e're så?, eller hur
11 kommentarer:
Brukar säga det ibland, gudars skymning, en annan kul variant är "Milda makaroner"!
RvS: Gudars skymning ligger svårt i munnen. Bara Gudars! kanske skulle funka.
I min egen del av landet så blir detta uttryck ...ä dä sau.
NetRunner
Andra förslag: "Käre barn!" "Gud i London och Jesus i Paris!" "Nä fy för den lede!" och slutligen favoriten "FÖR BÖVELEN!" (vilket iofs mer är som en slags svordom)
NetRunner: Då placerar vi in dig långt ner på sverigekartan.
Petronella: Men visst låter de allt lite konstlade, de där?
För dig och mig är de här uttrycken svåra att få in helt spontant i en random mening.
MEN det finns gamla skrockande käringar och gubbar över hela landet som kan få dem att låta hur naturliga som helst.. jag har hört'ett! tro mig:-)
petronella: Snart är man (jag) där själv, och då kanske man kan få dem att låta naturliga. :-)
"Gudars skymning" skulle jag tro är ett sånt där utrop som ska ersätta "Herre gud" eller bara "Gud" utan att direkt missbruka "herrens namn". "Jösses" är väl ett annat i samma genre. Jag själv tycker "gudars..." passar gamla tanter.
"För bövel'n" är också en favorit för mig. Men jag kan svårligen använda det utan att förställa min röst till min "överste- eller grosshandlarröst". det kräver med andra ord lite teater. Men egentligen kanske det skulle gå utan...
Jag tycker i allmänhet att det är skojigt att återanvända äldre uttryck liksom att se till att använda redan befintliga men sällan använda ord istället för (eller vid sidan av) att importera amerikanska. Det ger ibland ökad effekt.
På tal om detta har jag under en relativt kort period konsumerat Sjöwall/Wahlöös alla böcker och jag har observerat att det finns två sällan använda adjektiv som de inkorporerar i alla böckerna: "luguber" och "trankil".
p-e: Jag vill minnas att Ulf Lundell försökte återinföra "luguber" för många år sedan, i nån bok.
Ser man på, sade han lugubert. ;)
p-e: Vill minnas det.
Skicka en kommentar