Norstedts förlag tillsammans med Språkrådet har sammanställt en lista på svenskans mest felstavade ord. Jag erkänner gärna att det finns ord jag har problem med att stava. Men att få sevärdhet till sevärdighet, det har jag aldrig lyckats med. Känner du med dig att du har gjort dig skyldig till just den blundern, ja då kan du gärna få skämmas lite, tycker jag.---
Läs även andra bloggares åsikter om stavning
25 kommentarer:
Jag blottar strupen ögonabums, jag slarvar kolosalt mycket med min stavning. Men jag tror inte att jag har just sevärdhet som min akilleshäl, det finns så många andra.
Om alla bokstäver finns med i ordet så är det inte säkert att jag ser det även om man påpekar ett stavfel... en kohage är en kohage oavsett var korna står (så att säga) :)
palq: Jag blottar strupen jag med .. men just det där med att få sevärdhet till sevärdighet, det kan jag inte svälja. :-)
På "min" tid stavade man iallafall fel på svåra ord, jag blir helt paff när jag ser kidsen stava fel till usch - hur kan man få det till "urs"?
Så är de väldigt bra på att missuppfatta diverse uttryck, som "peppa peppa, ta i trä" eller "dra alla över en kant".
Då blir jag lite beklämd.
Suvi: "urs" - haha!!! :-D
Jag måste nästan alltid stanna upp... när jag kommer till ordet cykel.
"kolosalt"? "iallafall"? öhm..
Jag måste, hur taskigt det än må vara, erkänna att jag reagerade som "anonym" gjorde här ovan...
Jag kan också erkänna att jag till för inte så många år sedan trodde att fåtölj skulle stavas med "o". Jag antar dock att jag mycket sällan haft anledning att skriva det...
Närbesläktad felstavning: Mindervärdighetskomplex.
Rolig felskrivning jag hittade en gång i en tidning: "Jag stod blixt stilla."
Ord jag alltid haft svårighet med: Balett (det är ju kort a, varför inte två l?) och bröllop, eftersom ordet kommer av brudlopp, som ju har ett l och två p. Jag skriver inte fel, men jag måste samla mig lite varje gång.
"Peppa, peppa, ta i trä" - ja, "peppa" stämmer verkligen med tidsandan! Det är ju så språket förändras - bakomhistoria tappas bort och nutidshistoria petas in i ord och uttryck.
Sitter i Italien och kommenterar: varför skriva en bok om FELSTAVADE ord överhuvudtaget? Är det inte bättre att undvika just dessa felstavningar, så att inte förvirring uppstår?
"Förstagångsbloggare"
anonym: Och jag stavar - lite besläktat med ditt fel - alltid fel på Colosseum - jag vill liksom ha två L.
p-e: Fotölj tycker man det ju ska vara - man tror liksom att fötter är inblandade. Ett vanligt fel hos mig med.
ab: Det där med betydelsen av ord och talesätts bakgrunder är något som borde pushas hårdare på i skolan. Absolut.
Förstagångsbloggare: Det ligger nåt i det. I den mån jag kan stava är det för att jag har läst den rätta stavningen i böcker, gång på gång. Att läsa en felstavning sabbar den processen.
beng: Liknande problem har jag med: cirkel.
Att skriva fläskfile i.s.f. fläskfilé anser jag inte vara ett stavfel, fast jag har uppenbarligen fel.
Jag är själv kollosalt dålig på att använda apostrofer och liknande tecken, det skyller jag helt på att jag på ett tidigare arbete jobbade i ett datasystem som inte klarade av sådana tecken. Råkade man få med ett sådant fick kunden en helt otydbar textmassa med slumpvisa tecken. I lernd de hard vej so 2 spik;-)
mrarboc: På mitt tangentbord hemma finns inte ens nå apostrofknapp, så jag kör utan. oftast funkar det.
Jag tror jag stavar och skriver betyligt bättre än snittet, men hajade ändå till på ett par ord som jag misstänker jag skulle stava fel på om jag ombads skriva dem:
följdaktligen följaktligen
giftemål giftermål
Tycker annars att det var rätt kul när en av de användare vi har på jobbet ringer till helpdesk och felanmäler stavningskontrollen i Word för att det hela tiden lägger till bokstaven "l" till "omständig" så det blir "omständlig". Hon gav sig inte heller!
Men "hejdå" måste väl ändå anses som godkänt? Mycket konstigt exempel.
Ancan: följdaktligen/följaktligen
är en klassiker. Jag har till slut lärt mig det rätta, men det känns ändå fel.
Ullah: det där borde vara en smaksak kanske.
"Triologi" och "situationstecken" hade jag väntat mig att hitta på listan. "triologi" är enormt vanligt, men nog sjutton är det fel: det heter trilogi. Men jag tror nog att trio- kommer att bli accepterat i längden.
En favorit från Möllevången (Malmös Camden Town) är "Billiga nuddla" (skylt utanför orientalisk matbutik)
Magnus: triologi har jag aldrig hört, fast när jag säger ordet låter det ändå inte helt oävet.
Barn brukar säga "skämmigt" när de menar "generande". Det kommer av "skam" eller "skamfyllt", men normalt menar barnen "generande" snarare än "skamfyllt". En del vuxna säger "skämmigt" på skoj, men nu verkar en del vuxna ha börjat säga det på allvar. Infantiliseringen av svenskan fortsätter...
Bebis är också ett ord som inte var accepterat förr, det var barnspråk. Femåringar sa bebis. Äldre sa antingen baby eller spädbarn. Men, som tydligen ofta händer - vuxna började säga bebis på skoj och nu är det ordet de flesta använder.
Eftersom file (fajl) är ett svengelskt ord vi ser ofta, blir det lite konstigt med fläskfilé utan apostrof. En fläskfajl? :)
Johnny, det är klart du har en apostrof på tangentbordet!
Anonym: "Infantiliseringen av svenskan fortsätter" - Nåja, det man skriver i en blogg ligger ju närmare chatt-konversationer än det ligger officiella brev och fin litteratur, så jag tycker man kan kosta på sig en del barnsliga uttryck.
ab: Nix. Apostrofen ska finnas uppe i högra hörnet, men det gör den inte. Så när jag bloggar hemifrån blir det mera file än det blir filé. :-)
"Det var fan, sa Filén, tittade i kikarn.
Det var Filén, sa Fan, tittade i andra ändan."
-en av mina favoriter bland svenska ordstäv. Den andra hälften är ett frivilligt (och coolt) tillägg.
magnus: Kvickt. :-)
Ojojoj, apostrof och accent är olika saker, folks :) Filé stavas med akut accent (´) och inte apostrof(') som används i bland annat engelskan (it's)och som enkelt citattecken...
anonym: Nämnde jag att jag hade tvåa (på gränsen till etta) i svenska?
Skicka en kommentar