Ännu en gång störde jag mig på Mona Sahlin när hon debatterade - så pass mycket att jag inte lyssnade efter vad Fredrik Reinfeldt sade, och om han möjligen också uttryckte sig på samma störande sätt. Det var på Agenda igår.
Hon säger tamefan 'Fredrik Reinfeldt' sjuttioelva gånger per mening! Förstå vad störande - för de som lyssnar och kanske framför allt för honom. Säkert har det med retorik att göra; att förminska någon genom att säga dennes fullständiga namn på samma sätt som man säger 'gunstig junker', eller nåt i den stilen.
Ännu mer störande är att det känns inlärt. Ungefär som när någon stel typ har gått på talarkurs och fått lära sig att gestikulera, och som sedan gör det totalt flaxigt och överdrivet. Om jag har skrivit den här posten förut (den känns bekant) så beror det väl på att jag fortfarande stör mig på den här fasonen.
---
Läs även andra bloggares åsikter om talarkonst, retorik / svd, ab, exp, dn
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
21 kommentarer:
Haha, klockent! Och den enda gång jag minns att jag hört "gunstig junker" i verklighetn (alltså inte på tv eler läst det nånstans) var när min faster sa till mig "Det är dags att släcka ljuset nu, gunstig junker". Jag var tio år och hon hade ertappat mig med att ligga och läsa med lampan tänd, klockan var typ halv tolv på kvällen.
magnus: haha, jag fick också höra det uttrycket när jag var yngre. det låter trevligare än dagens 'ungjävel'. :-)
Jag måste erkänna att jag lyssnar inte alls på Mona Sahlin. Jag har läst hennes bok och fått uppfattningen att hon inte är särskilt begåvad och inte kan tillföra något utom prat. Och tydligen inte ens det, om man ska tro dig.
(Vilket inte betyder att jag är någon som helst anhängare till F.R.)
Sahlin är knappast känd för vare sig ordförråd eller talekonst. Sen stör jag mig på att hon --liksom Ohly-- ler i tid och otid.
ab: Politiker över huvud taget - dilletanter och kretiner. Tacka vet jag en upplyst monark; jag kan ta det jobbet. :-)
pf: Ohly ja ... han verkar tänka på roliga historier hela tiden, det finns ingen annan förklaring till hans skrattande.
Det är den känsla man har av Sahlin som du beskriver. Det känns som en duktig elev i politikens småskola som vill visa upp vad hon lärt sig i alltför (för henne) stora sammanhang. För stelt. Retorik utan känsla. Inlärt beteende. Dukig vovve. Liksom.
ch: Å andra sidan kanske hon med åren växer in i't. Den som lever får se.
Sahlin är inte precis någon nybörjare, hon har pratat i ett antal decennier nu. Det här är nog hennes peak.
ab: Valen borde istället avgöras medelst pollar på utvalda bloggar. :-)
Sahlin är och förbli den eviga småbarnsmamman med sina skattefiniansierade blöjor och Toblerone bitar. Hon passar på sin höjd inom komunalpolitiken i nån glesbygdskommun. Att sossarna valde henne som partiledare efter Persson säger mycket om hur illa ställt det är inom det partiet. Nej Mona, lämna storpolitiken till dom som iaf tar sig tid att läsa igenom PM och informationsutskick inför mötena.
(för er som inte visste det, har Mona ett rykte om sig att vara lat och illa förberedd)
Sittingduck: Åtminstone passar hon inte längre som den unga snärtiga frontfigurstjejen som ska locka ungdomar. Jag tror några gråa stråk i hennes frisyr skulle hjälpa upp.
Genom upprepning (av ett namn) säljer man ett varumärke, inte ett budskap. Förmodligen har hon gått en ABF-kurs i retorik men missuppfattat syfte, mål och konsekvens. Hon ger sin motståndare fördelar genom sin retorik (och mimik som jag tolkar som hånleende/arrogans/högdragenhet).
Håller med. Det här oskicket har hon börjat med på senare år och det är säkert resultatet av nån drillning med nån retorikkonsult som sosseriet hyrt in. Men jag tror hon förlorar på det. Det låter inte trevligt, särskilt inte när hon debatterar med en så mjuk och tålmodig person som Reinfeldt.
Reinfeldt var förresten lite för försiktig igår. Han skulle kunna slakta populisten Sahlin, men av någon anledning låter han henne hålla på.
Förr kunde man höra Sahlin säga "tatt ett beslut" och "dratt en slutsats". Det var kul, hoppas hon kommer igen med de uttrycken ;-)
Jan E/Jontas: Eller hur, jag känner redan den motsatta effekten; när jag står där i vallokalen och fingrar på valsedlarna och tvekar ... då hör jag ett inre malande mantra upprepas i huvudet: "Fredrik Reinfeldt, Fredrik Reinfeldt". Ja, och sen är ju beslutet tatt. :-D
Huruvida det elementära i språkets framställning i förhållande till ämnet framfört i sin tur av talaren åsyftar naturligtvis åhörare samt innehållet i detta tal där det inte under några omständigheter får förnekas av talaren att denna bryter från sin praxis att hålla sig till ämnet med en övertygande och klar hållning till sin egen person och saken som nu i ord framställs.
Så talar en sann politiker och en förkortning av detta till normalsvenska skulle i detta fall vara , jag skiter i vilket och säger precis vad jag vill ha ha ha ... :)
NetRunner
Ja, det finns förstås en del att säga om det där namnsägandet. För det första anses det kutym att säga både för- och efternamn i de politiska debatterna. Jag vill minnas att det var någon som fick på pälsen nyligen då denne använde endast förnamn. Jag har inte tänkt på att hon säger F.Rs namn mer än han säger M.Ss men det kan mycket väl vara så och det tyder kanske på att hon väljer att snacka om hans, enligt hennes förmenande, dåliga politik än om den som hon själv vill föra. Det i sin tur förklaras väl dels av att det är en bristvara och dels att hon inte vill precisera den då hon har gjort sig helt beroende av två andra partier som hon inte vill krocka med. Med andra ord blir det väldigt olika förutsättningar vid en debatt dem emellan. Hon kan klaga på det som görs eller ej och han kan bara klaga på det han antar/misstänker att hon och de andra två vill göra eller ej. Personligen tycker jag att regeringen skulle låta bli debatterna med motståndarsidan till den dag denna formulerat en gemensam politik. Men det är ju bara vad jag tycker ;)
netrunner: På nåt sät känner man sig dum när man tittar på såna debatter. man skall fås att tro att de pratar med varandra, medan de i själva verket pratar till tv-tittaren, men via en jobbig genväg.
p-e: På nåt vis vore det lättare om alla politiker kom överens om att kalla varandra herr, fru eller fröken. Och roligare för oss, dessutom.
Herr, fru och fröken säger man ju numera bara när man vill vara riktigt ironisk. (Särskilt fru.)
Göran Persson var den riktiga dödgrävaren för socialdemokratin, sedan satte de Sahlin på graven. En slutpunkt? Sorgligt är vad det är.
ab: tja ... jag antar att partier - i likhet med allt annat - har någon slags levnadscykel. Sossarna kanske är i slutet av sin. Fast det får framtiden utvisa.
Det var inte så länge sedan feministerna kritiserade någon (minns inte vem, kanske media i allmänhet) för att säga Mona och Maud. Att inte använda efternamn var en manlig förtryckarteknik eftersom det förminskade kvinnorna. Jag tror Mona är rädd att bli kritiserad av feministerna om hon inte använder hela namnet för säkerhets skull.
El R: Åhå, ja så kan det kanske vara. De skulle spara tid, bägge två, om de istället sade Ni, eller Du.
Skicka en kommentar