lördag, mars 06, 2010

Springspiration

Jag lånar ordet 'springspiration' från modebloggsvärlden, men låter 'spring' tappa sin vårliga betydelse och bli mer ordagrann. Alltså blir det spring som i springa (läs löpa, inte nåt annat, snuskis där). Springspiration = inspiration att springa. Det kände jag idag.

Jag skuttade ut i kylan och begav mig gående bort mot obebodda trakter. I nya jympaskor studsade jag framåt, med med kallrökig andedräkt som en plym runtom mitt ansikte. Jag gick 10 minuter. Sedan sprang jag 5 minuter. Jag gick en kvart. Sedan sprang jag 4 minuter. Jag gick tio minuter. Sedan sprang jag tio minuter. Jag gick en liten bit. Sedan sprang jag 1 minut.

Inte illa, tycker jag själv, för en som bara för ett kvartal sedan trodde att hjärtat var slut. Det är uppenbarligen inte helt slut i alla fall. Jag har hållit på med gående i några veckor nu, men inte förrns förra helgen fick jag för mig att springa lite också. Det var i lördags, och då sprang jag två treminutrare mitt i min timmespromenad.

Två saker kan framkalla springspiration, har jag märkt, nämligen fint väder, som det är idag, och bra musik i lurarna. Man skulle jag kunna tro att man springer bäst till typ nåt käckt från 80-talet, eller liknande, men för min del funkade Pentangle skitbra idag.


---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

4 kommentarer:

Matildas fikarum sa...

Skumt. Inte en enda inzoomning på sångerskan.

stationsvakt@gmail.com sa...

Matilda: Det tänkte faktiskt jag också på.

Gustaf sa...

Jag brukar jogga väldigt långsamt när jag blir trött, istället för att gå. Det finns ju ingen gräns för hur långsamt man kan jogga, så det behöver inte vara jobbigare än att gå. Man tar bara kortare steg. Om man stannar och går, tycker jag det kan vara svårt att komma igång igen.

stationsvakt@gmail.com sa...

Gustaf: Det kan nog bli att jag också går över till den taktiken, så småningom.