Jag kan tänka mig att skogen däruppe är ganska gå-vänlig i vanliga fall, men just nu på vintervåren var den sank och blöt. Så jag lunkade tillbaks till vattentornet. Och där, på gränsen mellan skog och sprucken asfalt, såg jag det - ett litet stånd tussilagor.
Det var ingen mäktig tussilago direkt, spröd och outvecklad som den var, men trots allt ett litet vårtecken.
---
Läs även andra bloggares åsikter om vattentorn, vårtecken
3 kommentarer:
Underbart!
Det var verkligen vår i luften idag
/A
Läckra bilder, som gammaldags vykort.
Det skulle behövas en StationsVakt här just nu, med betoning på vakt.
Några rejält berusade killar gick just och utdelade sparkar mot en bil .., jag var ute och hojtade åt dem att lägga av ..., vilket dom gjorde.
Men det hade varit ännu bättre med en storvuxen man som skrämt dem lite.
/A: Och snödrivorna försvinner mer och mer. Det gillar man.
Elisabet: Min erfarenhet är faktiskt att det funkar bättre om kvinnor säger till. Om storvuxna män gör det kan det uppstå situationer där man måste visa vem som är bäst och starkast.
Skicka en kommentar