tisdag, juli 06, 2010

Personlig kulturpolitik

Ha! Det känns som att jag har begått en kulturgärning. I och för sig bara riktad åt mig själv (och möjligen mina efterlevande), men ändå.

Ett annat ord för tynande är väl falnande - kanske bortdöende också. En sådan tillvaro har Sam J Lundwalls bok "Fängelsestaden" fört de senaste 10 - 15 åren. Man tycker ju att böcker borde vara eviga, och därför känns det helvisset när man märker att så inte är fallet; inga nya utgåvor ges ut samt förlorade/utslitna exemplar på bibblan ersätts inte. Till slut är boken borta - hur sjukt det än känns. Jag var helt enkelt tvungen att ta tag i det där.

"Gojaba.com är en marknadsplats för begagnade böcker. Vi sammanför köpare med oberoende bokhandlare och antikvariat."

Jupp, via Gojoba ---> Hargshamns-Antikvariat lyckades jag beställa den häromdan, och idag damp den ner. Nu äger jag den, och även om dess kvaliteter möjligen har antagit smått mytologiska dimensioner, i mitt minne och i min fantasi, som den (kanske) inte äger, så känns det jäkligt bra. Tack internet.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Bra tips om Gojaba :) Prova också antikvariat.net och boknatet.com.

Fast inga svenska böcker "försvinner". De hamnar på ett av sju bibliotek i Sverige, och du har rätt att låna dem därifrån. Se http://www.kb.se/plikt/mottagare/

stationsvakt@gmail.com sa...

anonym: Jag trodde inte att man hade rätt att låna från till exempel kungliga biblioteket. Jag trodde att man var tvungen att vara student eller forskare typ, gör att få göra det.