Jag tyckte mig se en sådan nu i förmiddags. Jag var på väg från Skogås (och tandläkarn) till Farsta (för att köpa nya hörlurar) när jag såg en rörelse i gräset. Jag smög mig långsamt ner i det gröna. Jag lade mig och började sikta med kameran hit och dit. Jag hittade den inte, den var borthoppad. Så synd då, tänkte jag och började resa mig upp, men så såg jag längre bort i gräset: Jan Björklund, och han fick duga. Klick!
---
Läs även andra bloggares åsikter om gräs, syrsor, gräshoppor, jan björklund
9 kommentarer:
Det är troligen gräshoppor du menar när du talar om sensommarens små surrande insekter i gräset. Syrsor är ovanligare. Har bara hört syrsor ett par ggr i mitt liv faktiskt.
Syrsor har ett sånt där mer "sjungande" ljud medan gräshoppor bara rasslar mer utan ton.
Här syrsa: http://www.youtube.com/watch?v=K8E_zMLCRNg
(fast jag tror de har en gräshoppa på bilden *suck*)
Jag ser att Major Papphammar är ute och går och tar säden dit han kommer.
Flåt.
Jag kallar allt som låter som syrsor som just syrsor .-)
Här spelas det också om kvällarna. Speciellt i den vildvuxna rabatten med mynta och lavendel .., det är nog orkesterdiket det ...?
Får jag lägga mig i syrsdebatten? Mest troligt är det vårtbitare man hör. Kolla in på Wikipedia.
Daniel: Förresten, när är det man inte längre hör dessa små hoppetossor? Det är väl nåt som föravinner med åldern, har jag hört.
Mrs Li: Haha, ja jag minns sketchen. Bara byta huvud på dem. :)
Elisabet: Och trimmade/tuktade/nyslagna dikeskanter, där låter de mest, har jag tänkt på. Det är verkligen orkesterdiken.
Betty: Usch - det är de stora, tjocka gröna va?
Jag har aldrig sett dom i verkligheten. Men vet att dom liknar gräshoppor och låter på sensommaren. Även här uppe i norr.
Betty: Översta bilden: http://stationsvakt.blogspot.com/2010/07/digga-digga.html
Ja, nu vet vi att dom kanske har fastnat på bild - dom anonyma vårtbitarna.
Skicka en kommentar