Året var 1985. Det var vinter och jag var väl i 21-årsåldern. Jag bodde på den fina adressen Artillerigatan på Östermalm. Inte för att jag var speciellt fin eller rik eller så, utan för att det hade blivit så bara, genom lägenhetsbyten hit och dit. Men det var inte lika dyrt och fint där för 25 år sedan som det är idag. Lägenheterna, åtminstone min, var hyreslägenheter. Jag betalade runt 800 spänn i månaden för en etta där jag bodde, en minuts gångväg från Östermalms torg.
Nå, året var som sagt 1985 och det var vinter och kallt. Det var kallt krig också, men när detta utspelar sig var det bara nån vecka kvar tills Michail Gorbatjov tog över det sovjetiska kommunistpartiet och kriget tinade en smula. I Stockholm var det dock fortfarande smällkalla vintern.
1985. Fred Åkerström hade dött nåt halvår tidigare, men Olof Palme hade ännu nästan ett år kvar att leva. På Trackslistan figurerade bland annat SOLID med ASHFORD & SIMPSON. Själv gick jag iväg till videobutiken och hyrde mig en videokamera. Man kunde göra så på den tiden, och med min hyra hade jag ju råd.
Jag, och några med mig, hade fått för oss att vi skulle spela in en film. Jamen hur svårt kan det va? Det är ju lätt. Redigeringsmöjligheter? Äsch, det finns ju start och stoppknappar, och till och med en knapp som fejdar ut filmen. Manus? Äh! En äkta filmskapare hittar ju på vartefter att filmen rullar. Start filming!
Det blev en typ 25 minuter lång film, fast förtexterna tar väl upp en sisådär fem minuter. För att förstå handlingen måste man nog ha varit med, för den är rätt konstig. Fan, det är 25 år sedan ... jag fattar inte vad den handlar om. Dessutom är kvaliteten långt ifrån bra. Den var inte bra till att börja med, och efter en massa års liggande och skräpande och kanske som leksak åt barnen har den inte blivit bättre. Nåja, det som är kvar av den räddade jag i alla fall, tack vare sladdarna jag köpte. Och nu har jag snackat färdigt. Här är Slummens volontärer.
Jag förväntar mig inte att du har tittat. Inte ens jag skulle orka. Men ändå är det kul att ha lagt upp filmen, om inte annat än som ett tidsdokument. Varför den döptes till Slummens volontärer? Ingen aning - nån av oss tyckte antagligen att det lät coolt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om 1985, åttiotalet, slummens volontärer, stationsvakt, hemvideo
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
2 kommentarer:
Men hallå! Hur är det möjligt med 800 spänn? Vår första lägenhet i Brandbergen 1972 kostade 522 och det var en nyproducerad tvåa.
frk: Men så var det. 33 kvadrat, och hyran var nog, när jag verkligen tänker efter, 832 spänn. Jag insåg inte då hur billigt det var, men jag gör det nu.
Skicka en kommentar