tisdag, december 28, 2010

Fruset forsande

Det var mörkt, kallt och jag hade bråttom. Att gå ner på knä bekvämt i snön stod inte på mitt schema - och därför blev bilden som den blev. Jag börjar bli trött på mitt ständiga ursäktande över bilderna jag tar, men jag känner ändå att jag måste förklara. Töntigt, eller hur.

Nåväl, det kanske syns ändå, det jag ville visa, och jag har faktiskt försökt förbättra bilden. Det jag ville visa var helt enkelt ett fruset vattenflöde. Det snygga och finfina med just det här flödet är ju att det ser ut som att det har frusit på en sekund, mitt i sprutandet och forsandet.



Så kan det naturligtvis inte ha gått till, men nog fan ser det ut så.

4 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

som jag redan har sagt så tycker jag det är intressant att följa dina fotograferingar och funderingar - jag tycker du inte behöver 'bortförklara' - ursäkta - någonting - dina ord - i kombination med bilderna - har iaf jag inte än hunnit tröttna på - inte än - jag som lantis tycker oxå det är intressant att ta del av en stockholmares sätt att uppleva 'saker och ting' - som snart 70-årig - dvs överårig - har jag ju - som det hittills verkar -dock möjlighet att uttrycka mej här - ge mina reaktioner - på det du lägger ut - tack!

Johnny sa...

Marianne: Uttrycket "överårig" är rätt märkligt faktiskt. Överårig - i förhållande till vad egentligen?

Marianne Johansson sa...

i förhållande till dej och de intressen du har...

Johnny sa...

Marianne: Åhå, du menar så.