Idag har jag rört på mig. Vaknade halv tio. Åkte till medis och simmade. Åkte till Farsta och hämtade ut nya glasögon. Gick från Farsta och hem. Skönt att sätta sig ner nu.
Ja det där simmandet var ju förresten ett kapitel för sig. Det var evigheter sedan jag senast besökte en simhall, men idag gjorde jag alltså slag i saken. Besöket på medis var steg två i en serie om två. Steg ett var att jag besökte H&M i förrgår, och köpte mig ett par badbyxor i randiga-farfars-kalsonger-stil.
Ett kapitel för sig, som sagt. Jag tror fasen att en gråsten hade flutit bättre. Detta är, tänkte jag där jag låg och plaskade, den slutliga förnedringen. Fan, jag simmade ju förr - jag borde kunna bättre än så här.
Jag simmade från jag var ca nio tills jag var ca nitton. När jag besökte simhallar strax efter att jag hade slutat simma betraktade jag mig fortfarande som simmare. Att jag nästan alltid var snabbare i vattnet än de flesta omkring mig bekräftade detta. Några år förflöt [sic!], och jag hade fortfarande bra stuk i vattnet. Jag betraktade mig på den tiden som före detta simmare, och hade nog visst fog för't. Sedan gick det ännu några år - rätt många, i ärlighetens namn - men i bassängernas klordoftande miljö kunde jag fortfarande känna mig rätt dominant i förhållande till mina medbadare, jag var ju trots allt en gammal simmare.
Alltså: Simmare --> Före detta simmare --> Gammal simmare --> Och så nu då: Gråsten. Inte ens med bästa vilja kan man få in ordet simmare, varken före eller efter ordet gråsten. Okej, jag ska inte sänka mig själv för mycket här, för viss teknik fanns ju fortfarande kvar. Teknik som hindrade mig att skämma ut mig totalt. Men det var ett gränsfall.
Ja nu sitter jag framför datorn och känner i överarmarna att här vankas det träningsverk. Nå, i vilket fall som helst så blev det ju glasögon också. För två veckor sedan gjorde jag en synundersökning, beställde glasögon och idag var det alltså dags att hämta ut dem. Två par blev det, ett par vanliga och ett par likadana fast med solglas. Det var nåt erbjudande det där. När jag kom hem tyckte en av ungarna att jag såg ut som en journalist eller nån som jobbade med media. Tja, döm själva.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
13 kommentarer:
Snygga glasögon (du blev fin i dem!) och snygg lugg ,-)
(Ja, det där sista var väl att ta i ...)
Journalist på pricken :)
Elisabet: Tack. Och ja, det var väl det. :)
p-e: Fast jag har dem bara för syns skull.
Någon forskare har sagt att kroppen fram tills 60-70 års åldern fortfarande hyfsat kan svara på träning. Så det är nog inte för sent. Än.
Betty: Det har jag också hört. Fast svaret på träningarna blir nog smärtsammare uppnått för var år som går. :)
Blev du inspirerad av Nordiska museets utställning? http://www.nordiskamuseet.se/Publication.asp?publicationid=14111&cat=148&catName=utstallningar&topmenu=148
Det blev väl jättebra med glasögonen. Sånt som är så svårt att bestämma.
Kul med lugg-pilen.
Jessica: Nä, snarare blev jag inspirerad av att när dottern köpte en snygg kortärmad t-shirt till mig och jag såg ut som en kassler i den. Här krävs simning, tänkte jag. :)
(glasögonen - tack :) )
Du crawlar?
Miss: Ja, men mer än jag vill. Bröst tar så mycket på knäna.
Ja, det gör ju det. Jag har aldrig varit simmare så som du, men när jag åkte som mest slalom kunde jag inte simma bröstsim alls eftersom knäna inte tålde nån belastning i sidled. Nu har jag köpt årskort i simhallen och tycker det känns rätt okej än så länge. Kanske har knäna återhämtat sig.
Men säg mig: hur sjutton ska man fördriva tiden? Jag vill simma tusen meter, men då måste jag räkna -- längder eller sträcka, uppåt eller neråt, men det blir så förbannat träligt. Just nu prövar jag att inte räkna, utan att helt sonika simma 30 minuter (det blir 1100-- 1150 meter) -- det är förstås inget för en som tränat simning, men jag tycker den halvtimmen är evighetslång och kan sällan komma på nåt vettigt att tänka på. Så om du har några tips tar jag gärna emot dem. Löpning är rätt träligt det med, men där har jag utarbetat strategier (som tyvärr inte går att tillämpa i en bassäng).
Miss: Mitt tips är att göra som du gör - köra på tid istället för att räkna meter. Så gör jag med. Ett annat tips är att vissa av längderna småplaska sig fram och titta på folk. Det är kul att titta på folk.
johnny: Fast jag simmar helst på tider då det är så få i bassängen som möjligt. Känns meningslöst när man hela tiden blir bromsad av långsammaresimmare :-) och inte kan ta sig förbi. Prickar jag rätt är det inte mer än två--tre stycken till i samma banor som jag, det är idealiskt. Och allra bäst är om nån av dessa är ungefär lika snabb, för då får jag en hare också (och vice versa).
miss: Jag trodde att jag skulle vara rätt ensam när jag kom till badet en lördag klockan elva. Rätt naivt av mig att tro det; det var fullt.
Skicka en kommentar