I randig krage 77

Jag scannade några bilder igår kväll. Den så kallade debatten på Debatt på tv var inte tillräckligt debattig för att helt fånga mitt intresse. Fast en sån fråga som huruvida den lilla figuren på Kinapuff-påsen är rasistisk eller ej i vanliga fall är en typisk sån fråga jag gillar att störa mig på så engagerade den inte igår. När jag tänker på saken så känns frågan om hur Slussen ska se ut (jag vill bevara) viktigare. Och såklart det där om jätteräkorna. Sånt känns viktigt. Så jag scannade.



Det är jag som är den tredje från vänster (och den tredje från höger också - vilken simultanförmåga!) Det är vintern 1977. På den tiden hade min musiksmak ännu inte hunnit med att bli så cool och avancerad och smakfull som den är nu, och när bilden togs snurrade den här låten rätt mycket på min skivspelare. Men jag ska inte snobba, det är trots allt en rätt bra låt.

Ja där stod jag, med randig krage. Precis framför mig står min brorsa, klädd i bruna manchesterbrallor. Antagligen är de fodrade. Mer än en gång de senaste åren har jag funderat över om det fortfarande existerar fodrade byxor (för vuxna). På den tiden ansågs det rätt töntigt med fodrat, i alla fall om man hade börjat närma sig tonåren, men nu, tycker åtminstone jag, känns ju konceptet både smart och finfint.