måndag, januari 30, 2012

Vad ska skåran vara bra för?

Södra station i Stockholm är en helt vanlig pendeltågsstation. Jag har väl klivit av och på där minst nån gång i veckan sedan minst 20 år tillbaks. Den fick sin nuvarande utformning år 1989, och vid den tiden bodde jag där i krokarna. Innan den blev vad den nu är var hela området som en slags blandning av landsbyggd och industriområde, ett stort område som förvisso hade drag av slum omkring sig, men som såg spännande ut på sitt sätt. På den tiden - alltså innan Södra station fick sin aktuella look - hade jag inget fotointresse, och det kan jag tycka är synd eftersom det hade varit kul att dokumentera platsen. Men kanske finns det nån som har gjort det. Kanske finns det nåt galleri nånstans på nätet.

Här ovan hade jag bara tänkt skriva "Det här är Södra station", men det verkar som att jag svävade ut lite. Jag har ont i halsen idag, och är knappt talbar (ej att förväxla med tallbarr) så det är möjligt att jag kompenserar med överdrivet skrivande. Nåh! Det jag hade tänkt skriva var lite om klockan här nedan, den med punkfrillan.

Punk-klocker

Jag vet inte om den har suttit där i 20 år eller kanske bara 10. Jag har ingen aning. Men vad jag vet är att jag alltid har undrat över skåran ur vilken armen som håller i klockan skjuter ut. Jag plåtade bilden igår kväll, men det var inte skåran jag var ute efter, så den syns inte så mycket, men jag kan berätta att den fortsätter hela vägen upp till valvets höjdpunkt.

Det jag alltid har undrat är varför den finns där, skåran. Det är ju inte som att klockan ska röra sig hit och dit. Den ska sitta där den sitter. I pinnen finns såklart en sladd som försörjer klockan med ström, så det är ju inget konstigt med det, och något måste ju klockan sitta fast i. Men varför denna skåra?

15 kommentarer:

Mira sa...

När stationen är tömd på folk, i nattens tysta timmar, börjar klockan sin pendling från högläge till framstupa sidoläge. I själva verket går inte klockan med el alls. Den är sin egen pendel...

stationsvakt@gmail.com sa...

Tja .. eller så sitter i armens andra ände en annan klocka, en som visar tiden baklänges, i en inverterad parallellvärld.

Clam sa...

Jag är helt inne på den mekaniska Mira-linjen. Det sitter kanske en tyngd i pinnens andra ände, som på sin färd nedåt i skåran drar runt huvudkuggen i uret. Om nätterna kommer De små klockmännen och baxar upp tyngden till utgångsläget. Då hamnar pinnen i sin tur i sitt horisontala utgångsläge. Det finns förstås en skåra och en tyngd även i själva klockan, så att urtavlan inte hamnar på sned ur betraktarens synvinkel. Utomordentligt fiffig och elsmart anordning.

Clam sa...

Äsch, pinnens utgångsläge är förstås lodrät. Freudiansk felsägning.

stationsvakt@gmail.com sa...

Jäklar vad avancerat om det är som du säger. Nå, då vet man varför de höjer priserna på månadskortet så ofta - för att kunna hålla en sån hög klockstandard. :)

Clam sa...

Ja, det blir dyrare och mer personalintensivt än el, förstås. Men ska det vara elsmart så ska det.

stationsvakt@gmail.com sa...

Bra miljöval.

Mia* sa...

Det funkar inte alls bra att kommentera på Blogger-bloggar nu för tiden! Jag ger banne mig upp snart... :(

Vad jag skulle säga var att jag i förra veckan såg en reklamklocka på en kollegas kontor och den gick totalt baklänges - inkl. sekundvisaren. Oerhört förvirrande, men också ganska roligt. :)

stationsvakt@gmail.com sa...

Mia* sa: I förra veckan såg en reklamklocka på en kollegas kontor och den gick totalt baklänges - inkl. sekundvisaren. Oerhört förvirrande, men också ganska roligt. :)

Mia*: Du kanske råkade stövla in i parallellvärlden.

Clam sa...

Pinnen är alltså hälften av en slags gunga lagd över gränsen mellan denna världen och Baklängesvärlden? Med en klocka som visar antitid i andra änden? Ja, så kan det vara, jag har ofta fått aningar om mystiska krafter där nere på SÖstn.

stationsvakt@gmail.com sa...

Jag med. Antagligen är väggen mellan världarna ganska tunn och skör just där. Det känns lite så.

Clam sa...

Ruggit. En vacker dag kanske man stiger på ett baklängeståg. Och jag som inte ens pratar bakvälska.

stationsvakt@gmail.com sa...

Då är det kört.

Lisas syster sa...

"De små klockmännen". Kan inte bestämma mig för om jag skulle vilja möta dem eller inte. Inte en mörk kväll kanske...

stationsvakt@gmail.com sa...

Troligen vill du inte möta dem. De är troll.