torsdag, mars 29, 2012

På backkrönet

44 minuter, så lång blev löprundan. Standard brukar vara strax över 30. Så på slutet var jag trött, trött och svettig, men lite kall på samma gång, för det var molnigt och det regnade. Rundan slutade med en lång uppförsbacke. Egentligen skulle jag väl ha slutat innan backen, men den gamla Supertramp-låten 'The Logical Song' som just då spelades på radion i lurarna kanske gav mig lite extra krafter, vem vet. Så jag tog backen ändå. Och när backen var slut och jag kom upp på krönet och kände pulsen sjunka, samtidigt som blodet strömmade ut i armar och ben igen, då slutade det regna och solen kom fram och började värma. Och samtidigt kom det där saxofonsolot i mitten på låten. Skum känsla, skön och rätt ovanlig.

2 kommentarer:

Stefan Jansson sa...

En kompis var ute och joggade. Han sprang på (skämt), en tjej i spåret. Det pratades och byttes nummer. Kompisen tyckte att det kunde vara någon att jogga med då och då. Han kollade in hennes hemsida. Hon visade sig vara ultramaratonlöpare och sprang ett maratonlångt pass om dagen.

stationsvakt@gmail.com sa...

Haha, typiskt. :)