onsdag, januari 30, 2013

Grisfest

Ibland får jag känslan att jag bloggar alldeles för lite och för sällan, vilket är konstigt eftersom det inte finns något som heter för lite och för sällan när det kommer till bloggande. Nå, jag kan i alla fall hålla med om att det inte blir lika ofta som förr. Detta beror till stor del på att jag facebookar istället, att saker jag förr skulle ha skrivit här istället hamnar där. Idag, till exempel, skrev jag en längre text där. Inte lång i bloggsammanhang, men lång för att vara facebook, i alla fall gällande mig. Så nu då, för att vågskålen ska jämna ut sig lite, kopierar jag över det jag skrev där, och lägger här. Det är en enkel kommentar till den här debatt-artikeln, och den här youtube-filmen. ***

Jag tror förvisso att väldigt många "vanliga" människor, typ "Nisse i Hökarängen" och möjligen jag själv också, inte gör nån direkt jättedistinktion mellan politiker av olika valörer, och journalisterna som förmodas stå i nån slags granskande kontrast till dem. Det är same shit, liksom. Samma medelklassmänniskor som apar sig och spelar sina påhittade spel för gallerierna. Och att det sen framkommer att när dörrarna är stängda bakom dem, och solen har gått ner, att de umgås med varandra och dansar och dricker ihop - det känns inte som en nyhet. Åtminstone jag har lite grand utgått från att det är på det viset.

21 kommentarer:

Anonym sa...

Så är det Stationsvakt. Politiker och journalister, det är fan samma skit. Spottar på vanliga människor med vanliga sunda idéer. Synd om du börjar blogga mindre. Det är färre som kan läsa dig på Facebook.

Stefan Jansson sa...

Det tråkiga med Facebook är ju förstås att jag inte kan se vad du håller på med!

Johnny Söderberg sa...

Anonym/Stefan: Å andra sidan missar ni inte mycket. Det mesta man (jag) skriver på facebook är blaha blaha. Man skulle faktiskt kunna se facebook och twitter som skräpuppsamlare för bloggar, att bloggarna slipper ta emot det mesta sånt.

Aud Djupaudga sa...

Du har alldeles rätt. Verklighetens folk uppfattar politiker och journalister som delar av samma grupp. Som ett eget stånd rentav som sitter på makten. I stort sett alla jag hört tänker så inkl jag själv.

Och som min far brukade säga "Journalister, det är ett jävra pack". Hehe... Inte så snällt, men en vanlig uppfattning utanför Södermalm det också. Jag blir allt mer benägen att hålla med. Uj, nu drog jag alla över en kam. Fy på mig! Det finns förstås undantag *rättar in mig i ledet*. Men undantagen är som en vit älg :)

Johnny Söderberg sa...

Aud: Hehe, på den tiden jag bodde på Södermalm tyckte jag inte som jag tycker nu.

staffanspersonalityblog sa...

Intressant illustration, givet David Icke och andra som tror att världen styrs av humanoida reptiler. Själv är jag lite skeptisk, även om jag har mina misstankar om Annie Lööf.

Johnny Söderberg sa...

Staffan: Man skulle säga att världen (eller politikerna och journalisterna=etablissemanget) är som V-ödlorna: Olika på utsidan, men av samma skrot och korn under ytan.

Clam sa...

Jag har haft perioder både som nyhetsnisse och producent såväl som jobb i andra branscher. Jag tycker kort och gott att det är likadant i media som överallt annars. Där det finns karriärvägar finns det också anpasslingar, fifflare och posörer, men - man kan också stöta på raka och hederliga människor. Jag har samma attityd till yrksesskribenter som till fritidsbloggare: de får förtjäna mitt förtroende och intresse. Sen får de jobba på för att upprätthälla det.

Clam sa...

PS. Associationer kring illustrationen.

Brackiga satkärringar brukar ju kallas för "ödlor". Normalt uppför de sig politiskt och kulturellt korrekt, men det behövs inte särskilt mycket för att de känna sig så pass förnärmade att brommaödlan spräcker skalet. Sådana kärringar - av båda könen! - söker sig av någon anledning just till mediabranschen. Oftast lider de av proletärkomplex, därför kan man som Svenne känna igen dem på deras fjäskighet, långt innan reptiltungan slinker ut.

Johnny Söderberg sa...

Clam: Om "Brackiga satkärringar" brukar ju kallas för "ödlor" ... vad brukar då deras manliga diton kallas? Nån slags amfibie de med? :)

Clam sa...

Du menar nån slags skaldjur, till exempel? Kanske det. Molusker.

Men jag tror faktiskt att V innerst inne handlar om en invasion från The Planet Bitch, Skräcködlornas planet.

Clam sa...

Molusker, eller gubbslem som det ju också heter.

Johnny Söderberg sa...

Clam: Ja tro'rom va tyskar.

Clam sa...

Men jag tror att det handlar djupast om mannens skräck inför kvinnoemancipationen; hans mardröm där världen invaderas av en slags Tiinarosenbergare med underordnade män; en art som styrs av en biologisk drottning som äter upp tjänstgörande befruktare efter akten. (så gick det till i den nya versionen av V, minns inte hur drottningen bar sig åt i den gamla).

Det är förstås bara en teori.

Johnny Söderberg sa...

Clam: Såg aldrig klart den nya versionen, tyckte den var larvig. Fast jag tänker, skulle jag behöva bli uppäten efter akten kunde det lika gärna få bli av Morena Baccarin.

Clam sa...

Jo det förstås, om det var oundvikligt. Och om hon behöll brallismasken på.

Aud Djupaudga sa...

Clam."Brackiga satkärringar" som söker sig till mediabranschen. Varför dyker det på sekunden upp ett antal namn i min hjärna och ligger där och skvalpar runt :) Inte värt att nämna namn, vem vill bidra till ytterligare lager offerkoftor.

Clam och Johnny. Vem av Dianorna skulle ni helst vilja bli uppäten av, den gamla eller nya? Förutsättningen är att båda är i sin glans dagar förstås.
Jag tyckte alltid den nya var så mesig. Tacka vet jag elakingen från förr.

Johnny Söderberg sa...

Clam: Vem vet, man kanske själv är nåt annat under huden.

Aud: Jag minns att jag föredrog original-Dianas kompis:
http://www.imdb.com/media/rm1047374592/nm0006347

Anonym sa...

Morena är svårslagen, fastän nästan lite för snygg, man misstänker nåt lurt. Kanske därför hon blev castad till rollen? Det finns en ruggig fisk som heter Murena. Kanske en släkting? Burr.


Clam

Johnny Söderberg sa...

Clam: Nu för tiden blir nästan alla snygg-castade, vilket gör filmer och tv märkbart sämre.

staffanspersonalityblog sa...

Clems teorier fick mig osökt att tänka på en b-film som du kanske missat - The Siren of Atlantis. En b-film som nästan ingen sett men som är märkligt sevärd. En osannolik blanding av kiosk-fantasy och film noir. Kort sagt en liten bortglömd skatt: http://www.imdb.com/title/tt0040794/