Jag skuttade ju omkring bland gamla murar häromdagen. Halvägs in i filmen säger jag:
Aaah .. det är lite högt, möjligen ... (hopp) ... Aj, Jävlar!
Det gjorde ont i en sekund - i knäna, inte i ryggen. Men sedan dess har smärtan kommit krypande, och nu har den krupit färdigt. Den kröp upp till det röda krysset här bredvid, och där har den bitit sig fast. Fan, jag kan knappt sitta. Och ännu värre känns det när jag reser mig upp. Kunde ingen ha talat om för mig att jag inte är arton?
---
Andra bloggar om: ryggen, smärta
4 kommentarer:
Tur att signalsystemet i ryggraden fungerade då, när du nu hade glömt bort att du inte var 18.
desiree: Just nu känns det som om systemen funkar lite för bra.
Allergi!
Jag tycker man blir mest seg, av det gråa vädret.
desiree: låter inge vidare.
Skicka en kommentar