Väl mött i lördagen.
Det finns olika sätt att plåta okända människor på. Antingen ger man sig till känna, som till exempel Stefan gör, eller så är man hemlig. Jag tror att det krävs att man ska vara lite intresserad av människor för att använda den förra metoden, så därför kör jag den senare.
Man kan dela upp den hemliga metoden i minst två kategorier. 1: Man siktar på objektet och försöker ta ett bra kort. 2: Man håller kameran i höfthöjd och försöker att åtminstone träffa någorlunda rätt.
Tills man har tränat upp sig på den höfthöjdshållande metoden krävs massor av bilder som man senare får vaska "guldkornen" ur. Det är verkligen inte gatufoto, enligt den här intressanta bloggposten, men något är det i alla fall. Och det går som sagt att träna upp siktförmågan. Förra veckan tog jag massor med bilder under en promenad, varav endast fyra blev nåt att ha. Den här gången, när jag promenerade mot centralen igår kväll, kändes det som att jag träffade mycket bättre. Jag gjorde ett bildspel (1:47 sek).
Pallar man inte att titta på bildspelet vill jag ändå pusha för ett par av bilderna. Den ena för att mannen till vänster ser lite ut som en smal Reinfeldt. Den andra för att jag tror att det råkade bli en jäkligt bra bild. Kanske inte kvalitetsmässigt, men som bild betraktad.
Idag är det förresten Stockholm Maraton. Kanske fotar jag några springande ben.
---
Läs även andra bloggares åsikter om foto, plåta, ta kort, bilder, gatufoto
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
4 kommentarer:
Väldigt bra. Såg mer ut som en stressad Reinfeldt (angående övergångsreglerna, kanske)..
Nonsens: Han kanske är stressad över att vara i övergångsåldern. :)
Riktigt bra bilder, ju. :)
p-e: Tack :)
Skicka en kommentar