Nå, dit gick jag alltså, och anledningen till det var att i anslutning till denna gamla boplats finns ett gammalt gravfält, i vilket kaknäsorna har begravt sina nära och kära ända sedan folkvandringstiden, och frammemot Sveriges kristnande. Nu återstår bara random utspridda stenbumlingar och en massa träd och sly, men det kunde ju ändå vara trevligt att kolla in stället, tänkte jag.
Enligt Riksantikvarieämbetet finns där elva gravhögar och nittio runda stensättningar. En av gravarna är utgrävd. Den innehöll brända ben, järnnitar och rester av ett lerkärl. Vikingatida var den. Och på denna helaghe mark stövlade jag alltså omkring och såg säkert saker och ting utan att fatta att de var saker och ting. Kanske borde jag återvända vid ett senare tillfälle, men då i sällskap med någon kunnig.
Vackert väder var det. Nu vänder det enligt meteorologerna så smått, och blir kallare igen, men just igår mättes årets varmaste temperatur upp. Kanske inte just där jag var, men i Sverige i stort. Skönt var det i vilket fall. Ett vårtecken fick jag se: en stack där det rörde på sig.
Jag tänkte att de som en gång bodde i Kaknäs, att de kallade sig Kaknäsor. Och så tänkte jag att de som bor i stacken, att de kallar sig för Stackare.
18 kommentarer:
Kör lite gerillaodling och se om det är så bördigt som namnet utlovar. Om jag bodde i nån stad skulle jag gerillaodla, men det behöver jag ju faktiskt inte nu. (Här skulle man om något få gerillaasfaltera eller gerillahöghusbygga. Om man mot förmodan tyckte att det behövdes.)
Miss: Lustigt att du nämner't. Jag har faktiskt funderat på att gerillaodla - fast maskorosor på folks överdrivet fina gräsmattor. Jag har en liten ond ådra i mig.
En sak fattar jag inte: hur hittar du alltid så perfekt musik till dina filmsnuttar?
Elisabet: Bara tur, antar jag. Jag brukar ta nåt tillgängligt. Nåt som råkar ligga på skrivbordet för tillfället.
Hehe! ...och du är en myrslok!
Mira: Jag trodde jag var en karlslok. :)
johnny: Bada-bada-bada-bing!
Miss. Ja just det, stripklubben "Bada Bing" var ju ett hängställe för karlslokarna i Sopranos.
Gediget undersökningsarbete bakom bloggposten. Sånt gillar vi!
Daniel: Eller hur, Visst täckte jag upp det mesta om forntiden här. :)
Karslok med snoken i myrstacken är en myrslok!
Mira: Det är väl så. En slokörad.
Nej visst, gravfältet vid Kaknäs är jätteotydligt - liksom många andra - och jag har själv svårt att urskilja speciellt många enskilda gravar där. Och då är jag ändå arkeolog. Det roligaste man kan göra i den här vägen är att besöka ett gravfält med en erfaren fornminnesinventerare. Har gjort det ngn gång, och där kan man snacka om tränade ögon! Och att kunna förklara så att man själv ser med klarare blick. Plötsligt förstår man att det nog trots allt ligger en viss substans bakom fornminnesskyltens "här finns 22 gravar" där man själv knappt såg tre och en halv!
(PS - gillar myrerna! :)
anders: Jag har en arkeologbekant (i Stockholmsområdet; ni känner bergis varann) och förstår hur du menar: han kan hojta till och helt plötsligt kasta sig upp på nån liten oansenlig höjd, som plötsligt är en jätteintressant fornlämning.
Han har för övrigt tipsat om att man inte ska skrota sin gamla bil, utan slänga in en massa bråte i den och gräva ner den i marken så att framtidens arkeologer får hitta nåt skojigt vad det lider. Och varför inte, nu när skrotpremien är avskaffad?
anders/miss: Det borde finnas (och det kanske gör det) någonting motsvarande dessa stadsvandingar med guide som är så populära, fast på fornlämningar, typ kaknäs.
Johnny - that's a damn good idea! "Fornlämningar i Stan" typ. Det finns ju en del att se på armlängds avstånd trots allt - Kaknäs, Årsta, Östberga, Haga/Ulriksdal mm mm. Ett gott tips till Historiska & Stadsmuséet!
anders: Mån får väl ta och fråga om de har nåt sånt, nästa gång man besöker Historiska.
Skicka en kommentar