Härom dagen testade jag att skapa "musik" genom att sakta ner farten på prat. Jag tyckte faktiskt att resultatet blev lite spännande. Igår, när jag gick på långpromenad, hade jag nämnda ljud i lurarna, och det i kombination med den färgsprakande hösten som gled förbi mig (gled, eftersom jag går rätt fort) skapade en ganska bisarr verklighetsbild, vilket var kul. Jag har inte råd med knark, så jag får göra dylika experiment istället.
Nu kände jag att jag inte riktigt var klar med skapandet av "musik", så jag gjorde nyss en ny. Den består av några mini-snuttar från ett par filmer, och dessa snuttar är som sagt rejäääält nedsaktade. Och titta här .... folk verkar ju redan vara rejält exalterade, redan innan de har hört stycket.
Stellam ejus ornatu ad Christum occidere by Johnny Söderberg
(Läser du detta via rss-läsare kanske inte musikspelaren syns, så då får du lyssna här istället).
4 kommentarer:
"Jag har inte råd med knark ...". Det är svåra tider nu ;)
Anonym: Eller hur. Fast just idag är jag stark. :)
hihi
maja: Visst har den här "musiken" en lätt hihi-framkallande effekt. :)
Skicka en kommentar