Min goda vän Paola, hon som gjorde "Idol i vardagsrummet" (den som i nuläget, såg jag nyss, har över 600 tusen tittningar), har gjort en ny film. Den blir naturligtvis inte samma publikdragare som "Idol", då den är rätt lågmäld och handlar om att besöka en akvarieaffär och köpa fiskar, men den är verkligen finfin.
Akvarieaffären i filmen heter förresten Södermalms Akvarieaffär och ligger på Krukmakargatan 3 i Stockholm, och är väl värd ett besök. Jag själv, till exempel, hade inte tänkt bli akvarieägare, men efter ett besök i affärn är jag stolt husse till ett antal räkor, inhandlade just där.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
10 kommentarer:
Ja! Den var bra.
Svärfar föder upp akvariefisk, har gjort i sexti år ungefär. Han är bedrövad över att ingen har akvariefisk numera. Förr hade var och varannan det men nu är det helt ute.
(Personligen bryr jag mig inte så mycket, jag hade akvarium ett tag eftersom jag inte kunde få några "riktiga" husdjur, och det var helt meningslöst. Men det är ju tråkigt för dem som verkligen brinner för firrarna.)
Akvariefiskar är lite som minigolf - nåt som växte sig stort på sextio och sjuttiotalen, men som sen föll tillbaks igen. Men jag spår ändå en framtid för just akvarier - de små, såna som jag har ett av. Lätta att handskas med, inte en massa bök.
Vi får väl se om din kristallkula visar rätt. Jag lär inte skaffa akvarium igen i alla fall -- jag blir allt blödigare och får allt svårare att förlika mig med tanken på djur i fångenskap. Fiskar också. Inte fasen tror jag att de saknar uppfattning om sin omgivning -- forskningen har visat att de är förmögna till kommunikation och problemlösning på rätt avancerad nivå. En som är född att simma omkring fritt kan inte rimligtvis ha det bra i en liten trång bur. På vår lokala kina har de akvarier med nån sorts rätt stora guldfiskliknande saker som är tydligt psykotiska. Ja, jag säger det utan att vara fiskforskare, för jag har aldrig sett fiskar bete sig så koko som de där.
Jag tänker alltid det när jag ser burdjur: tänk om det var jag? Det räcker för att jag ska tappa allt intresse för att ha nåt husdjur mer. Förutom stora djur som får och hästar och andra som får gå ute och beta och leva som folk är katt det enda djur som verkar ha ett hyggligt liv i fångenskap -- om den får gå ute så ofta och mycket den själv vill. (Och möjligen räkor, dem vet jag absolut noll om så det är ju tänkbart att de kan trivas i ett tryggt akvarium.)
Ja håhå jaja, det är blödigt att bli gammal, det är uppenbart. :-/
Kan vara att djur/fiskar/reptiler/insekter osv får ett snävare och sämre liv när de är i fångenskap, men det fångna livet brukar i alla fall vara längre än livet i det fria. Undras vad man själv skulle välja.
Om man får välja spelar det ju ingen roll om man tar buren, för då är det frivilligt. Kruxet är att man inte frågar djuren/fiskarna/fåglarna -- det finns knappt nåt sätt att göra det på. Om man nu inte ska räkna det faktum att många burdjur rymmer så fort de får chansen som ett svar på frågan man aldrig ställt.
Alla är olika och precis som det finns soffpotatisar bland mänskorna gör det garanterat det bland djuren också. Det är till exempel inte alla katter som _vill_ gå ut fast de får det i obegränsad utsträckning. Jag förmodar att det är så med andra djur också. Och sen måste man ta med i beräkningen att de flesta burdjur faktiskt inte vet om nåt annat. Men det finns också djur som är födda och uppvuxna i fångenskap som aldrig trivs tillräckligt bra för att föda ungar -- det här gäller nog främst större djur, djurparksdjur och såna -- så det är nog möjligt att vantrivas trots att man inte har nåt att jämföra med.
Nä, frågade man djuren skulle säkert en hel del vilja stanna kvar i värmen och den trygga närheten till mat. Men några skulle nog göra vad som helst bara de slapp ofriheten. Vi får hoppas att etologerna kommer på vettiga sätt för oss att ta reda på vilket. :-)
Tills vidare får vi nöja oss med att mina räkor är riktiga soffpotatisar, och inte ett dugg rymningsbenägna. Jag har fixat en rätt trevlig miljö till dem, och de får blandad kost. :)
Jag tror du är en kanonhusse! Har du saltvattensakvarium då? (Dum fråga kanske, men det kanske finns sötvattensräkor också ..)
Hej! jag tänker också att det var mitt liv, när jag ser ett djur eller
människa också, som lever instängt. om man vill ha ett husdjur
så måste man verkligen ha den kunskapen. det värsta är just när
man ser sånna där akvarium på resturanger eller på andra allmänna platser
ingen tar ansvar det handlar bara om dekoration plus alla plastväxter,glaskulor
skepp och skattkistor. Man ska tänka SJÖ om det är sötvattensfiskar
riktiga växter mossor grenar och löv .Paola
Det är vanligt kranvatten. Och jag har ingen pump eller syresättare. Och jag byter vatten ca 1 gång i månaden.
Eftersom jag har sett (och petat på och luktat i) ditt sjöakvarium så vet jag verkligen att du har tänkt SJÖ. De trivs nog där.
Skicka en kommentar