Fikare och löpare

Jag har en ledig dag och den har jag utnyttjat till att gå till Farsta och ta en fika. Tre stora koppar blev det, den sista med mjölk i för att skona magen. Efteråt ägnade jag mobilens återstående batterikraft åt att plåta fontänerna ute i centrumet. Jag har aldrig förrns nu sett att de från denna synvinkel bildar en tunnel, och det ska jag jag komma ihåg till i sommar och ta några foton på det.

Jag fick för mig att ge mig ut och springa igår kväll. I snigelfart, för att skona knän och framtida löp-inspiration. Egentligen kunde tio minuter ha räckt, men så kom jag på att Kjell Höglunds klockrena och tänkvärda “Häxprocess” nästan precis är kvartslång, så jag bestämde mig för att springa så länge den varade.

Löpningen (eller heter det löpandet?) gav av nån anledning mer energi än den tömde ur mig, vilket har skapat en slags mersmak. Men hur fan är jag klädd? Brorsans gamla Rörsnabben-jacka plus ett par mjukisbraxor jag knyckte från sjukhuset när jag låg där för ett par år sen. Byxor med Landstingslogga på i kombination med springande kan, är jag rädd för, skapa en bild av förrymd patient, och det vill jag ju inte, men fan – jag har inga träningskläder.