onsdag, juni 30, 2010

Mera sjuka

Tog en kvällspromenad igår. Det var skönare ute än inne, och därborta åt skogen till, där verkade det vara ännu skönare och svalare. Jag mådde någorlunda hyfsat, snorig och hostig visserligen, men inte febrig. Till slut har den gett med sig, den här jävla sjukan, tänkte jag. I diket mellan skogen och det som inte är skogen stod nån slags moppe. Det var inte mycket kvar av den.

Moped

Ja så vaknar jag idag då, tidigt på morgonen, och den här jävla digerdöden jag tycks ha råkat ut för spökar fortfarande omkring i min kropp: storhostan, storsnuvan, storsegheten, storfebern. Jag försökte sova bort skiten några timmar, sen ringde jag till vårdcentralen.

-Hejsan, jag har dragits med detta i evigheter nu, finns det möjligen nån läkare där som kan ge mig Penicillin?

Det visade sig att jag hade ringt för sent, och att infektionsmottagningen var stängd för dan.

-Kom hit i morgon på morgonen, så får doktorn ta ett par prover på dig så får vi se.

Egentligen gillar jag inte "prover" eftersom de kan avslöja att jag förutom förkylning även lider av cancer, aids och fläcktyfus, men jag kände ändå att nu var måttet rågat, så jag sa:

-Jaha. Tack då, jag kommer.

---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

tisdag, juni 29, 2010

Har febr och skapr ett nytt konto på flickr medan jag sittr och svettr

Är fortfarande dassigt sjuk. Sitter mest och grämer mig över det. Och ligger. Och svettas. Vilken ohelig allians egentligen, det där att svettas och att gräma sig - på samma gång. Man svettgrämer sig. Eller man grämsvettas.

Ibland rullar jag ner från sängen. Ner från sängen och studs från golvet upp på datastolen. Och där sitter jag och internettar bort några minuter. Då och då. Jag hör lekande barn från utanför fönstret, och fiskmåsar.

Sen så skapar jag mig ett nytt flickr-konto. Onödigt egentligen, men ibland behöver man förnya sig tror jag. Det här är det enda fotot därinne hittills.

Genom ett fönster
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Stora värmen

Det man (jag) går och längtar efter alla de kalla vinterdagarna är de heta sommardagarna. Dem vars luft dallrar och doften av Hawaiian Tropic lurar i den nästan obefintliga brisen. De dagarna tycks vara här nu.

Själv ligger jag feberdäckad sen i söndags morse. Man (jag) har väl en eller ett par feberdäckningar om året - eller kanske mer sällan - men den här tycks vara i hästväg. Fan, jag har inte orkat blogga, och ännu mindre kunnat gå ut och njuta av sommaren.

Fast värme, det har jag ändå fått min beskärda del av. Jag har svettats ner min säng varenda natt - till den grad att jag har fått vända på madrassen. Fräscht va? På nåt vis känns det hela orättvist - jag kan bara inte komma på hur.

Nå, igår kväll var det som att luften hemma inte gick att andas, att den liksom var bemängd av varm gelatin. Jag menar inte på ett farligt sätt, men på ett Åh-jag-behöver-lite-frisk-luft-sätt. Så jag släpade mina tunga armar och ben nedför trappen och började söka efter kallare skugga utomhus.



Jag fann min skugga på en bergknalle bakom en parkbänk. Av någon anledning låg det en livboj på marken. Det är minst tio minuters gångväg till närmsta sjö, så jag undrade vad den gjorde där. Dock, medan jag satt och tittade på den, började dess släta och förmodligen kalla yta att kännas lockande. Jag tänkte att det nog vore skönt att hålla den emot mig - få ta del av dess förmodade kyla - men jag lät bli, för antagligen hade det sett rätt knasigt ut.

Så jag gick hem, såg lite på tv, däckade, svettades ner sängen, vaknade och påbörjade den här bloggposten.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag, juni 27, 2010

Lite från Midsommar


Jag drack bland annat Calvados.


Jag hade, fast bara en liten stund, en blomsterkrans.


Ett glas, halvfullt med vin och stående utomhus, är en dödsfälla för insekter.


Högst ett par år till ger jag det här huset, sen rasar det nog.


En film.


En potatisskalare. Snygg.
---
Läs även andra bloggares åsikter om

fredag, juni 25, 2010

Sleepless in Skogås

Trodde jag skulle börja semestern med en fet utsovning, istället sov jag tre timmar. Gick omkring och städade i lägenheten hela kvällen. Vid halv ett lade jag mig .... och vaknade halv fyra och kunde inte somna om. Skumt. Nåja, nu sticker jag ut i bushen över midsommar, så glad midsommar på er.


---
Läs även andra bloggares åsikter om

torsdag, juni 24, 2010

Stilla på en staketpelare

Det är synd om människorna, som Strindberg sa, och det gäller djuren också; de skadade, de övergivna, de på staketpelare sittande och darrande. En sådan stötte jag på nyss.

Den flydde inte, utan satt bara där, med ganska avhuggna stjärtfjädrar och med lite fågelbajs under sig. Den satt säkert för råttor och trampande fötter ...




... men inte för katter.
---
Läs även andra bloggares åsikter om

Exemplet Bysans

Prins Albert II av Monaco och den sydafrikanska simmerskan Charlene Wittstock har förlovat sig, läste jag i tidningen. Jaha, vem bryr sig? Jag, tydligen, eftersom jag skriver om'et. Grejen är den att jag kom att fundera över: Undras om denna gudinneliknande simmartjej hade förlovat sig med denne Albert om han hade varit städare, till exempel, eller varför inte spärrvakt. Nå, om vi leker med tanken på att de hade träffats över huvud taget då. Skulle inte tro det.



Men det är välkänt att det funkar så och inget att skriva om egentligen - om det inte hade varit för att jag i samma veva som jag läste om Albert och simmerskan läste om Bysantiska kejsare på Wikipedia, och stötte på namnet Irene.

Min morsa heter så, och därför blev jag nyfiken. När jag läste om denna Irene fick jag lära mig något intressant som hade en liten koppling till mina tankar om Albert och hans fästmö. Nämligen detta:
Irene föddes i Athen och utsågs år 770 till gemål åt tronföljaren genom en skönhetstävling, vilket ända fram till 900-talet var sättet att bestämma vem tronarvingarna skulle gifta sig med i Bysans.

Intressant, eller hur. I och för sig funkar det ju lite så i verkliga livet också, särskilt i finare kretsar kanske. Jag vandrar varenda dag längs Strandvägen (dyrdyrdyra adresser) efter jobbet, och gosse hur många gamla gubbar man ser på cafeerna där så här års, som har lyckats snärja unga snyggsnyggingar.

Gubbarna ser ut som vanliga gubbar (mellan 35 och 75), om än med finare kläder än vad jag har, och antagligen är de ovanligt charmiga av sig. Nå, det jag tänkte komma till (fan vad mångordig jag är idag) är att i exemplet Bysans, där hade man institutionaliserat nämnda sedvänja, och det var ny lärdom för mig.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Jobbväxterna till skuggan

Semester efter idag. Blommorna, mina jobbväxter, ska ställas i skuggan och lämnas åt sig själva i nästan fem veckor. Klarar de det? Tja, genom åren har jag upplevt skiftande resultat.



Just i år handlar det om en kvist murgröna satt i vatten men som inte har fått rötter ännu, och en likadan som har fått rötter och som planterades i jord för några dagar sedan samt några kvistar aloe vera som inte riktigt vill ta sig.

Jag kommer som sagt att ställa dem i skuggan, vattna dem hårt och lämna resten åt gud/ödet. Sen får vi se, det är alltid lika spännande.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ,

onsdag, juni 23, 2010

Baggar och birds

Egentligen är det ju roligare att fota människor, men människor är ju lite jobbiga att ha att göra med, så just nu blir det djur. Senast var det fåglar och fiskar, nu blir det baggar och birds.


Ja här har vi en bagge av nåt slag. Fast det kanske inte är en bagge, utan nåt annat litet kryp. Men jag kallar såna här för baggar, och den här kan få heta bladbaggen.


De skrek och kraxade värre än de värsta vuvuzelorna, och de störtdök värre än de värsta Stukabombarna - mot mig till på köpet. Först fattade jag inte varför, men sen såg jag ungen, som de antagligen försökte skydda och bevaka. Hoppas den klarade sig.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Upp och ner sett

Valet 2010: "Rödgröna åter i topp"

Det här är inget inlägg i debatten från min sida, det ska jag nog tillägga, utan en lustig observation bara.

Det fanns en del detaljer i den här bilden som fick mig att tänka på en helt annan bild. Allt som behövs är att man tänker sig bilden upp och ner.





---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,
---
Update: Jag såg plötsligt en annan bild framför mig. Jag hade för mig att det var Devo, men tack till Helena som pekade ut att det var Beastie Boys-skivan Hello Nasty det rörde sig om.


Dammen nedan Berns

Det finns en damm i Berzelii park, och i den dammen, om vädret och ljuset tillåter, speglar sig Berns. Och i den dammen, om årstiden och värmen tillåter, simmar karpar. Jag brukar passera den där dammen på min väg hem från jobbet, och igår fick jag för mig att jag skulle fotografera en karp. Det gjorde jag, och se så fint det blev.



Ja eller hur. Karparna var jättelätta att se med blotta ögat, men med kameraögat var det betydligt svårare. Tur att man har lång rygg, lång hals och långa armar - och att man i sin iver inte är räd för att tappa kameran i plurret. Här har vi en röd-orange rackare.



Och här en lite mer gultonad variant. Stora som fan är de, och när jag stod och betraktade dem undrade jag vars de hålls vintertid.



Jag säger ju karpar, men om det verkligen är karpar vet jag inte. Jag har dock fått för mig det. Undras förresten om det är nåt svinn på dem, att luffartyper liksom fiskar upp dem och käkar dem.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Framslumpat ur brunnen

Man har tydligen hittat nya terrakottasoldater i Kina. SvD rapporterar:
Terrakottaarmén upptäcktes av en slump 1974 av några kinesiska bönder. Upptäckten skulle visa sig vara ett av 1900-talets största arkeologiska fynd.

Sugen på att lära mig mer går jag till Wikipedia. Där får jag lära mig att:
Terrakottaarmén upptäcktes år 1974 av bönder som skulle gräva en brunn. Detta skulle visa sig bli ett av 1900-talets största arkeologiska fynd.


Håhå, jaja. Lustigt förresten, att SvD tog sig tid att byta ut "bönderna skulle gräva en brunn" mot "av en slump", men inte tog sig tid att hänvisa tillbaks till Wikipedia.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag, juni 22, 2010

Rast: Träd, Kvinna, Kotte

Bara ett par dar kvar till semestern, men ännu så länge sitter jag inlåst i min glasbur på jobbet. Rast får jag dock ibland, och då brukar jag knata ut och plåta. Just den här rasten plåtade jag:

En detalj på ett träd


En cyklande dam


En ivägslängd, plaskande kotte


Sedan tog rasten slut - såsom raster alltid gör - förutom the great rast in the sky, som aldrig tar slut. Det är den man har när man dör, typ.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Ser ner på

Om man skulle bli nerbrottad av tjejer och hamna på marken och ligga där och titta upp, då är det kanske nåt i den här stilen man ser.



Men det var inte riktigt det jag tänkte på, utan på själva motivet: tjejer som tittar ner på den som avbildar dem. Jag tycker jag har stött på såna bilder då och då. Är det en särskild genre inom konst och fotografi, eller är det bara en knasig fetisch? Nån som vet?
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag, juni 21, 2010

Ett dopp i tidvattnet

Det här stället brukade jag passera när jag skulle till skolan. Från lågstadiet fram till halva mellanstadiet var det, vill jag minnas. En gång, jag var väl kanske runt nio år, hittade jag en femtiolapp på asfaltsgången där till vänster. Femtio spänn på den tiden var plenti, så snacka om svindelkänsla.



En annan gång, jag var kanske i nån liknande ålder, råkade jag starta en gräsbrand strax bortom bänken där till höger. Att tappa kontrollen över elden (som jag inte minns hur jag startade) gav också svindelkänslor, kommer jag ihåg, men mer åt det negativa hållet.

Bägge händelserna ligger långt bakåt i tiden nu, och de ringar på tidens vatten de möjligen genererade har för länge sedan ebbat ut. Det enda som återstår är linjerna efter hur högt vattnet skvalpade upp på den tiden, och de linjerna finns bara i min hjärna. Världen förblev opåverkad.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

söndag, juni 20, 2010

Liten utflykt

Flera års uppläggande av videor på nätet har lärt mig att den genomsnittliga tiden någon tittar på ens filmer ligger strax under två minuter. Ändå lägger jag upp en 8:26-are. Den innehåller inga svampar ...



... som dem jag stannade upp och tog mig en närmare titt på under min vandring ut i markerna. Däremot innehåller den ett gammalt skyddsvärn, bland annat, ja nästan ett fort.



Det var en av sönerna som tipsade mig om att det fanns en del jox att se bortåt det hållet, så jag hängde kameran runt halsen och knallade iväg.


(Se filmen i större version)
---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Animerade Fellini-giffar

Det var ett bra tag sedan jag lade upp animerade giffar, så det är nog dags igen. Denna gång blir det ur tre Fellini-filmer.

Amarcord




Roma




Kvinnostaden


---
Läs även andra bloggares åsikter om ,

lördag, juni 19, 2010

Fatta dig kort, Doktor Captcha

På sin tålamodsprövade sekreterare testar Doktor Captcha kortvarianter av
"You Go Girl".


---
Doktor Captcha 1, Doktor Captcha 2, Doktor Captcha 3, Doktor Captcha 4, Doktor Captcha 5, Doktor Captcha 6, Doktor Captcha 7
---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Bröllopet, som jag såg det

Jaha, så nu har de gift sig, Daniel och Victoria. Själv stod jag på Hamngatan mitt emot NK och väntade på att kortegen skulle åka förbi. Väntan blev lång, och min blick började vandra omkring. Bakom ett fönster däruppe såg jag några stå och titta ut.



Undras vilka de är. Troligen är de inte helgjobbande städpersonal utan jag tippar på mellannivå-chefer. Fast fan vet (och vem tusan bryr sig egentligen?)



Jag filmade lite. Antingen kan man titta på den här 1:40 långa filmen ...



... eller så kan man nöja sig med den här, som bara är sexton sekunder lång men som ändå innehåller en Daniel och en Victoria.



Gatorna var avstängda lite här och där, och jag tyckte det kändes ovanligt att se nån byta blöjer på en unge mitt på Klarabergsgatan.



På det hela taget var - för min del - detta bröllop en ganska svettig och trängslig historia, och jag begav mig hemåt rätt snart.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , / ab, ab, ab, exp, exp, exp, dn, dn, dn, svd, svd, svd
---
Äsch, jag slänger in en animerad gif när jag ändå är igång.

Hej och vink - så här i efterhand

Shit alltså, vilket ösregn, tänkte jag och fiskade fram kameran och begav mig mot ytterdörren. Redan när jag tryckte på dörrautomatiken hade jag ögonen på kamerans display, snarare än mot verkligheten därute. Jag backade undan lite från regnstänkandet och: Klick!



Att se om regnet riktigt syntes gick inte i displayen; sånt får kollas i efterhand hemma. Satt det förresten några i busskuren tvärsöver gatan? Äsch, skitsamma, jag kollar när jag tömmer kameran.

Dan efter, jag tömmer kameran. Sedärja, det regnade visst igår, och jag plåtade det. Jag förstorar bilden och ser ett glatt gäng .... som antagligen vinkar åt någon som plåtar dem.



De vinkade åt någon som plåtade dem och som backade tillbaks genom sin dörr och stängde den. De vinkade åt en otrevlig jävel som plåtade dem och som inte vinkade tillbaks. Någon som var mer intresserad av baksidan på sin kamera. Bakläxa Johnny! Var lite mindre på det viset som du nog ofta är, och lite mer vaken inför omvärlden. Skärpning!

Och till er där i busskuren, om ni till äventyrs läser detta: Vink tillbaks.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

I stället för disk - the Sweet

Borde ta hand om den enorma disken. Jag och ungarna turas om med diskandet, och nu är det min tur. Dumt nog har jag skjutit på det, och nu är den som sagt enorm. Istället har jag fastnat vid datorn.

Spengos fortsättningspost om Status Quo (här är del 1) för mig tillbaks till sjuttiotalet. Jag hann vara allt mellan sex och sexton år under det årtiondet. Kommer att tänka på gamla the Sweet. Ser man tillbaks på the Sweet är det inte sådär jättemycket som känns fräscht längre, utan tämligen daterat. Detta gäller nog låten the Six Teens också, men jag tycker ändå det går att höra på den, åtminstone en gång.


---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

fredag, juni 18, 2010

En inre balkong*

En tjej på jobbet klagade över att hon inte har balkong. Äsch, det är väl bara att fixa en balkong, sa jag, en på insidan. Hur då? frågade hon. Hmmm, jag fick tänka lite, sen kom jag på: Jamen öppna upp ett par fönster bara ...



... och placera en stol, ett litet bord - ja typiska balkonggrejer där - och ställ upp väggarna från en gammal spjälsäng framför. Vips, så har du en balkong.

Jag sa det naturligtvis mest på skoj, men när jag började fundera över saken så lät det lite intressant i alla fall. Spjälsängen skulle förslagsvis kunna målas blanksvart, som en smidesbalkong, för effektens skull, och man kan säkert hitta på andra små knep förutom det. Nu har ju jag balkong, men hade jag inte det så ... ja vem vet, jag kanske skulle testa det här.

*Ja rubriken då. "En inre balkong" skulle ju också kunna vara en mental plats man skapar åt sig själv, som med lite träning nog skulle kunna funka som ett skönt ställe att vistas på.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Fåglarna

Fåglarna, man ser dem oftast ovanför sig, flaxandes hit och dit. Jag tänkte det kunde vara kul att se dem ovanfrån, för omväxlings skull, flaxandes, och att plåta dem så. De var rätt avmätta av sig, så det tog lite skrämsel för att få igång flaxandet.









---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,