Mellan två och tre en måndagseftermiddag

Jag stod uppe på en höjd. Rätt lång därnere och därborta kom ett sällskap gående. Det kanske inte syns på bilden, men alla de fyra kvinnorna gick och rökte. Jag tyckte det såg rätt kul ut eftersom man inte ser så många rökare nu för tiden.

En springare som förbi mig sprang. "Tjooph, tjooph, tjhooph" lät det om skorna mot snön.

En häst och vagn-skulptur uppe på ett hustak. Det var minusgrader ute, men solen låg på. Jag undrade hur metallen skulle kännas mot handen, om man tog sig dit opp - varm eller kall.

Jag stod på Djurgårdsbron och tittade ner på en kvinna som i sin tur tittade ner på några fåglar. Vi kanske alla har ett behov av att se ner på någon.

1975

Jag hade lite tid över och fick för mig att jag skulle fylla den med lite scannande. Jag kikade i gamla album och råkade då lägga blicken på den allra första rullen jag tog, någonsin. Fotona var, om man kan lita på texten på deras baksidor, från juli och augusti 1975. Jag var elva år då.

Vad det var för kamera jag använde minns jag inte, men jag föreställer mig att det kan ha rört sig om nån form av instamatic, antagligen lånad av föräldrarna. Men filmen i kameran, den var inte lånad. Den var köpt och helt min egen. Jag har ett klart minne av det.

Fotona har legat i ett album sedan dess. I trettiosex år har de legat där. Färgerna har såklart tagit rejält med stryk. Jag testade, och javisst gick det att fixa till den saken i Photoshop, men jag motstod det. I scannat skick ser de alltså fortfarande ut som de gör i sitt album.

Dessa fotografier är naturligtvis inte bra, och detta beror nog på en kombination av ovana, ivrighet, kameran och fotografen. Men de har något ändå, och detta något är jag säker på är kommet av att de har legat och murrat till sig. Jäst, så att säga. Och tillsammans med väl vald musik - ja jag satte ihop dem i ett bildspel - ger de ett lite surrealistiskt intryck.

Här är bildspelet.

Bildspelet är är ca två minuter långt. Första hälften verkar utspela sig på nån slags djurpark, möjligen Kolmården. Den andra halvan är plåtad på någon av Karlsöarna, utanför Gotland.

Ån delar upp sig i två tunnlar

Halvvägs mellan Farsta strand och Trångsund kommer ett ställe där ån ...

... det ser man när man klättrar över ett staket ...

... och tar sig alldeles nära ... delar upp sig i två tunnlar.

Det ser rätt spännande och fantasieggande ut. Kan man ta sig igenom där, sommartid? Brorsan min, som är kanotist - jag ska fråga honom.

Now You See It - Now You Don't

Jag är rätt barnsligt förtjust i enkla hologram/3D-grejer. Som till exempel den klassiska View-Mastern, och även såna där bilder som byter utseende beroende på från vilket håll man betraktar dem. Jag var på ett födelsedagskalas igår, och där hittade jag ett par såna vykort.

En tom gata.

Gatan ej längre tom. Innehåller naken tjej nu.

Birger Jarls bistra ansikte.

Birger Jarl. Berövad sitt ansikte och ännu mera bister.

Puss

Där bortom grenen, två träd som pussas. Åtminstone ser det ut så.

Jag går lite närmare.

Inte pussas, egentligen, utan snarare befruktar. Stilen liknar lite grand befruktningen - eller kanske äggläggningen - som trollsländor pysslar med.

Kaos i Kairo

Jag läser att det är kaos på Kairos gator. Kaos i Kairo, det låter ungefär som Torsk på Tallin, om man nu kan tillåtas att tänka i vitsigheter här. Men riktigt vad det går ut på, det har jag faktiskt inte fattat. Det verkar handla om att man vill byta ut de styrande - ungefär som vi vill vart fjärde år - fast på ett annat vis. Detta andra vis - befogat eller ej - verkar innefatta pöbelvälde och plundring. Det här läser jag i Aftonbladet:

Sent i fredags lyckades plundrare ta sig in i Egyptiska museet i Kairo, som bland annat hyser de världsberömda fynden från farao Tutankhamons grav, skriver TT. Två faraonska mumier förstördes, uppgav den egyptiske riksantikvarien Zahi Hawass på lördagen sedan han haft tillfälle att inspektera skadorna.

Vad är det egentligen för grobianer som gör våld på sin egen historia? Vad är syftet? Först tänker jag att det är nog vanliga idioter bara, men så kommer jag på att det skulle kunna vara så att dessa historieförstörare kanske är ganska muslimskt sinnade, och att sabba historien  - historien innan Muhammed kom in i bilden - kanske finns på deras agenda. Det finns nog krafter i Egypten som hoppas på att Islam kommer att ta lite mera plats i framtiden, sedan de styrande har bytts ut, och förstörelsen av mumierna kanske utspelar sig i samma galna Twilight Zone som talibanernas sprängning av Buddhastatyerna i Bamiyan gjorde.

Jag kommer förresten också nu att tänka på den där ständigt pågående debatten om att vi västerlänningar borde lämna tillbaks alla fornlämningar till de ursprungsländer vi har "stulit" dem från. Jag har alltid hävdat att det borde vi nog vara försiktiga med, eftersom dessa länder ofta är rätt skakiga av sig. Nu tycker jag mig ha fått vatten på min kvarn.

DN, DN, SvD, SvD, Ab, Ab, Exp, Exp

Ett brytmärke på porten

Porten som leder till trappan som leder upp till Hedvig Eleonoras klocktorn.



Ett rejält brytmärke, av rosten att döma inte helt färskt.



Metallen ser mjuk ut, nästan som marsipan.

Kalla flöden

Solen visade sig igår

Solen visade sig igår, och det var skönt eftersom jag tycker det är rätt tröstlöst att plåta foton omgiven av vit snö och gråvit himmel. Allt detta ljusa ställer till det för vitbalansen i kameran, med resultatet att snön på bilderna blir blåaktig. Okej, man kan trixa med vitbalansen och ställa in den rätta sådana, men med stelfrusna fingrar pallar jag inte att göra det, utan fixar till bilderna i datorn efteråt. Solens ankomst och skinande gör att bildernas färger blir lite mer normala och håller för att visas utan alltför mycken efterbearbetning.

Nu kunde man ju tro att eftersom solen sken så skulle jag avhålla mig från överdriven efterbearbetning, men inte då - i alla fall inte på denna bild. Jag har överdrivit färgerna lite här. Bilden togs under Djurgårdsbron och där sken inte solen särskilt starkt. Jag drog då i Photoshop-reglagen en aning - gjorde vattnet lite mer badvänligt, så att säga.

På lite avstånd tänkte jag: Åh! Jäklar vilken fin frost på buskarna. När jag kom närmare såg jag att en bit bakom staketet höll man på med något slags arbete, och att det jag hade tagit för frost i själva verket var betongslam, eller nåt i den stilen.

Om man är en liten fågel och sitter på ett takförsett fågelbord och kalasar på äpplen och frön som snälla människor har placerat där kan man titta på de snälla människorna som passerar förbi, och detta är hur det ser ut.

Jag brukar ju för det mesta fota snygga skyltar, men den här får komma med i skyltkollektionen tack vare sin totala innehållslöshet. Den var lite komisk, tycker jag.

Där, långt borta, skymtar Vasamuseet, och mellan detta museum och jag själv skymtar is. Isen ser lite speciell ut - uppdelad i sektioner liksom. Det är möjligt att du blir tvungen att trycka på bilden och förstora den för att se det fina ordentligt.

Ännu en skylt, en hemgjord. Den satt bakom ett skyltfönster till en klädaffär i centrum hemma i Skogås. Jag vet inte vad ett mörkläggningstyg är för något. Antagligen är det ett extra tätt tyg för att hålla solen ute. Nå, vad det än är undrar jag varför man har valt att illustrera skylten med  mansrumpor.

Berwaldhallen

Kolgruvelåtar

Låtar handlar oftast om kärlek, åtminstone inbillar jag mig att det är så. På plats nummer två kommer kanske ämnet känslor. Jag vet inte säkert, men det finns säkert nån som har forskat i det där. Undras hur långt ner på listan låtar om yrken kommer. Jag kom att fundera över den saken när jag på PCL Linkdump fick lyssna på "A Man From the Coal Mine" med Os Keepers. Så här låter den.


(Läser du detta på google reader kanske du inte ser spelaren, utan måste gå till bloggposten)

Rätt skön låt, faktiskt, och den handlar om ämnet kolgruvearbete. I alla fall är det inramningen; låtar om yrken är, när man tänker efter, ofta kärleks och känslolåtar förpackade i sång om jobbande. Nåja, låtar om yrken får de ändå räknas som. Här är en klassiker: "Working in the Coal Mine".



Den framfördes här av Lee Dorsey, snubben som enligt Wikipedia var först på plan med den låten. Många har tydligen haft den på sin repertoar, men för min del är det en Devo-låt. Fast med dem heter den förresten "Working in a Coal Mine", snarare än "Working in the Coal Mine".



Finns det fler kolgruvelåtar? tänkte jag. Jag gick till Youtube och hittade där låten "Coalmine", med Sara Evans. Jag tycks ha utvecklat nån slags tolerans mot country-aktig musik med åren, för jag tyckte den var helt okej. Skumt.



Nu ska jag komma till saken. Redan när jag hörde den första låten, den överst i den här posten, kom jag på att det vore rätt kul om någon skulle sätta ihop en Spotify-lista, en sån man kan hjälpas åt med att fylla - som handlar om yrken och/eller yrkesroller. Visst vore det kul. Själv sitter jag på jobbet och har kafferast när jag skriver detta, och nån Spotify har jag inte tillgång till. Men det kunde vara skoj om någon annan satte igång med det.

Återbesök

Rastpromenaden idag bestod till viss del av ett par återbesök. Det första gick till skulpturen av Sven Jerring, intervjuandes Gunder Hägg. Sist jag spanade in den på nära håll  - det var ett par veckor sedan - hade den gode Gunder en tomteluva på sig. Nu var luvan borta, men istället hade ett katt(eller kanske hund)-halsband tillkommit.

Nästa återbesök var till skylten från gårdagen. Jag trodde ju att det var nån slags renovering/tvättning av bokstäverna på gång, men som P-E i kommentarerna sade så ska det faktiskt vara sådär lite crazy omkastat.

Ovanför markytan och under

STOC  KHOL  MS

Begravd till hälften begravd

Fotocensur?

Det verkar som att möjligheten att fotografera ur ett inkognitoperspektiv kommer att inskränkas i framtiden (se länkarna under bilden). Känner den som plåtas sig kränkt kan fotografen ha gjort sig skyldig till en olaglighet. Problemet är att ALLA nu för tiden ALLTID känner sig kränkta. Det heter att det som ska förbjudas är typ hemligt fotande i dusch, omklädningsrum och dylikt - vilket ju låter vettigt - men själv tror jag vi är ute på ett sluttande censur/självcensur-plan. Nå, jag tänkte på detta när jag var ute och gick idag, så jag passade på att ta en bild ur ovan nämnda perspektiv. En och annan tycker säkert att jag gör något fel eller olagligt här (det är sant, en del tycker så), men än så länge gör jag inte det.

SvD, DN, Sydsv, TV4, Exp, Ab, Svt, SR

Rippa från SVT Play

Jag har ställt denna fråga på facebook, men fick inga svar, så jag försöker här istället: Hur gör man för att kunna rippa grejer från SVT Play? Jag tänker på nyhetsprogram och liknande. Jag visste hur man gjorde förut, men har typ glömt det nu. Hur som helst var metoden jag använde mig av alldeles för krånglig för att det skulle kännas värt det. Nå, hur gör man?

Solaris - egen poster

Efter att ha gjort de bägge giffarna från Solaris (eller Solyaris) igår kom jag att fundera över affischerna till den filmen - att de är så många, så olika och av så skiftande kvalitet. Det räcker med en googling för att upptäcka det, men här har någon samlat ihop några av affischerna. Av någon anledning blev jag lite sugen på att göra en egen. Så här blev den.

Jag blev inte jättenöjd. Å andra sidan blev jag inte tillräckligt missnöjd att jag slängde den och undanhöll den från bloggande. Men jag ska nog göra en ny så småningom, för det var rätt kul, men nästa version ska nog bli mer grafiskt enkel tänker jag mig.

Solyaris (1972)

Bilrutor

Jag har inte helt glömt bort att hålla utkik efter fina skyltar. Den här satt på en husknut inne bland husen en bit från Farsta centrum. Den ser ut att ha hängt med ett tag.

Centrumfiket

En kråka och ett hus

En kråka.


Ett hus.

Blod-duschar

Jag kom att fundera över faktumet att så kallade blodbad, de är ju rätt vanliga i filmer, medan blod-duschar inte är lika vanliga. Jag försökte erinra mig några, och då kom jag på att i filmen Carrie, där förekommer det en blod-dusch (en ofrivillig), samt att i första avsnittet av tv-serien Rome, där förekommer det också en (en frivillig). Klippte ihop dessa två.



Kommer du på några fler?

Saker som låg som jag såg

Bredvid Karlavägen - en bred gata - låg en skata.

På snöns hårda skorv låg en korv.

På isen, som var allt annat än ljummen, låg den rosa tummen.

Skrynkligt papper

Pixlr är ett program jag gillar och som jag ofta reklamar för. Det har - det upptäckte jag idag - ett antal fler penslar än de man ser vid en första anblick. Till exempel finns där några "skrynkligt-papper-penslar". Att skrynkla till en bild kan möjligen lyfta den om den skulle vara alltför ointressant. Bilden här nedan vinner dock inget på att bli skrynklig, i och för sig, men för att visa hur det kan se ut så gör jag det ändå.

<  Före -- Efter >

När man har valt verktyget pensel så kan man genom att trycka på symbolen för penselstorlek uppe på verktygsraden, och vidare därinne trycka på "MORE", få några fler penslar att välja på, bland annat då fyra olika "skrynkligt-papper-penslar".

Trä

Ett sånt där trampa-snett-och-klampa-hit-och-dit-redskap på en lekplats. Med en massa hårdpackad snö under sig tappar den nästan helt sin funktion. Rätt dekorativ, dock.

De två stadiga träden har varsina smalare kollegor alldeles bredvid sig. Planterat så - eller av en tillfällighet? Som jag stod och såg på dem kom jag att tänka på krigare med väpnare.