Lite nyheter från grodfronten

En sväng förbi grodstället. Det var ett tag sedan sist. Har nåt hänt då? Tja, äggen är kläckta och ynglen simmar fritt.


I eftermiddagsljuset blir det nästan lite akvarielikt.


Ibland måste man upp till ytan och andas.

Jag försökte mig på en liten filmisk lägesrapport. Tyvärr är den - märker jag nu i efterhand - något osammanhängande, ryckig och förvirrad. Sanningen att säga så blev jag väl mer eller mindre bortjagad av insekter. Men här är den i alla fall.


---
Läs även andra bloggares åsikter om grodor, grodyngel

Sommarplask

Sommarvarmt nu, inte bara i skogås, utan säkert i hela landet. Så här somrigt och plaskigt såg det ut utanför mitt centrum nyss. När jag passerade förbi de plaskande ungarna tänkte jag att här gick man för bara några månader sedan, med kallt snöslask upp till fotknölarna. Sommarvärme är allt snäppet bättre.



Förresten, på tal om plaskande barn, så badade min dotter i sjön häromdagen. Hon är bra mycket äldre än dem, så desto modigare.
---
Läs även andra bloggares åsikter om vår, sommar, värme, vatten fontän, plask

Stockholm Marathon, och sen Skrattstock

Grymt väder i Stockholm den här dagen. Jag kollade först på Stockholm Marathon, och plåtade. Sedan var jag på Skrattstock, och plåtade där med. Lilla gumman-bloggaren Karin ståuppade, bland andra. Jag tog massor av bilder. De jag har lagt upp här har jag valt ut för att jag tycker de innehåller nån intressant detalj; en rörelse, ett utseende, nåt kul eller fint. På vägen hem filmade jag lite. Filmen ligger sist i den här posten.

Yttersta tvärgränd:


Söder mälarstrand:


Stockholm Marathon:


Skrattstock:


Ringvägen:


En film:

---
Läs även andra bloggares åsikter om stockholm marathon, skrattstock

Foto-inspiration

För andra gången återknyter jag till fotograferande av Stockholm Marathon (första gången var här). Eftersom jag fortfarande var sugen på inspiration, men inte har nåt eget djup att ösa ur, så pratade jag med en kompis som är fotograf. Han hade en hel del matnyttiga tips att komma med (som jag säkert inte tänker följa, men som ändå funkar som inspiration), bland annat tyckte han att jag kunde kolla in lite olika fotografer som han rekommenderade, och på det viset bli inspirerad. Så det gör jag just nu. Här är ett par (säkert välbekanta) bilder jag tycker om.


Lee Friedlander


Robert Doisneau

Jag märker att jag dras till bilder som är lite komiska.
---
Läs även andra bloggares åsikter om fotografi, inspiration

Om åldern

Jag läser Bloggvärldsbloggen och ser att många bloggar om ålder den här veckan. Har jag något att tillägga tro? Jodå, ämnet ålder dyker upp i mitt huvud ibland, och märkligt nog allt oftare med åldern. Senast för en stund sedan fick jag anledning att fundera på saken.

Så här var det. Jag blev ivägskickad av några för att se efter om de hade fått post. Deras postfack ligger en bra bit bort, och eftersom jag verkar ha det lugnt just nu fick jag gå. De hade väntat sig post, men där fanns ingen - jag var tvungen att göra dem besvikna.

Min omedelbara tanke var detta - att jag skulle ta ett kuvert och i det stoppa en lapp på vilken jag skulle skriva: Hej, tyvärr har ni inte fått någon post (samt klottra dit en knasig smiley), och ge till dem. Jag var på vippen att sätta igång när den där jäkla ålderstanken dök upp, och som sade: Du blir ju för fasen 45 i sommar. Väx upp! Så det blev inget med det.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ålder

Dilletant och Kretin

Det finns vissa ord man stöter på då och då och som man vet och förstår betydelsen av ... men kanske inte riktigt den ordbokeliga betydelsen. Här är ett par exempel på såna ord som jag nyss kollade upp.

Dilletant
Person som utan erforderlig sakkunskap sysslar med vetenskap eller konst.
[SAOL]

Kretin
(nedsättande) Idiot, Dumhuvud.
[Wiktionary]
(Fast den 'riktiga' betydelsen är egentligen: någon som lider av kretinism).

---
Läs även andra bloggares åsikter om ord, dilletant, kretin

Gör fult till snyggt

Jag läser om att "Ombyggnad ska ge Rinkeby mer folkliv och trygghet". Det kan antagligen behövas, för många av dessa förorter ser ut som skit. Särskilt husen brukar vara jävligt fula. Men egentligen, har jag ofta tänkt på, så behövs det inte särskilt mycket för att ett fult hus ska bli snyggt, och antagligen behöver det inte kosta så mycket heller. Här har vi ett "typiskt" förortshus. Notera, till exempel, de enormt förfulande synliga "skarvarna" på fasaden.



Jag tänker så här: Koppartak - platt och med lätt sluttande kanter. Spröjs på fönstrena - inte vita!! Ovanför fönstrena - liggande stenbalkar av något slag. Något nertill på huset så att det åtminstone ger nån slags illusion av att stå på en grund. Träport - som inte ser ut som en gammal balkongdörr; det ska vara ett fönster på'n. Porten ska vara inramad av samma material som balkarna ovanför fönstrena. En liten knopp, eller möjligen ett enklare ornament ovanför porten. Putsa huset, gärna i någon stark och varm färg. De synliga skarvarna måste bort!!

Sådär, huset är klart. Jag kan inte tänka mig att detta skulle behöva kosta oöverkomliga pengar, och håll med om att det blev en jäkla skillnad.



En språkfråga: Jag har skrivit fönstrena här ovan. Borde jag ha skrivit fönsterna?
---
Läs även andra bloggares åsikter om förort, hus, renovering

Coverutmaning

Mymlan uppmanade: Hitta en knasig cover på en låt. Jag fick tänka lite. Sen kom jag på: "Rock Lobster" (B-52's)....


.... tolkad av Peter Griffin (Family Guy).



Den som vill känna sig utmanad/uppmanad får gärna göra det.
---
Läs även andra bloggares åsikter om family guy, b-52's, cover

Fototips?

Förresten, för att återknyta till min tidigare post om att plåta på Stockholm Marathon - är det nån som har några tips? Jag menar, jag är - trots att jag är intresserad och tycker det är kul - inte nån särskilt bra fotograf. Och min kamera, den är inte heller världens bästa. Jag kommer väl antagligen att stå en bit bort, låt säga några meter, och vädret kommer väl att vara, låt säga blandat molnigt. Är det nåt jag bör tänka på?
---
Läs även andra bloggares åsikter om foto

Plåta en folkmassa

I helgen är det Stockholm Marathon, jag tänkte fota lite. Jag har kommit fram till att folkmassor är nog faktiskt det intressantaste att fota. Prideparaden, till exempel, den brukar jag plåta (07, 08). Det jag gillar med folkmassor är att när man är där live, så att säga, så ser man bara just en massa folk. Det roliga kommer istället när man hemma sitter och går igenom bilderna. Det är då de enskilda personerna kan beskådas i lugn och ro; människor i rörelse utgör alltid en intressant bild, åtminstone tycker jag det.

En annan fördel med att plåta folkmassor är att man slipper känna sig som en voyeur som har käkat glosylt till frukost. Och faktiskt - när man plåtar blir man nästan alltid själv betraktad, och tar man då kort på en enskild människa kan detta kännas pinsamt. Här är en bild som relaterar lite till vad jag talar om.


---
Läs även andra bloggares åsikter om foto, folkmassor

Vad kostar din röst?

Aftonbladet har ju något om att köpa röster. Jag orkar inte ta reda på vad det handlar om, men visst är frågan om hur mycket ens röst är värd intressant. Låt oss säga att det är riksdagsval snart, och du blir erbjuden pengar för att rösta på nåt visst parti du inte har tänkt rösta på - vad skulle din röst kosta? Jag föreställer mig att om jag hade det lite knackigt - som jag ofta har - så skulle jag nog sälja min röst för en tusing.

---
Läs även andra bloggares åsikter om poll, röst, val

Raskens på YouTube

Om utseendedebatten i DN - i artikeln finns en videosnutt från Raskens. Jag följde videon in på YouTube ... och se på fan - hela serien finns faktiskt därinne (och dessutom i HQ för den som vill).


För övrigt - jag vet inte om nån håller med mig, men jag tycker att John Harryson i rollen som kapten Jägerschiöld har vissa likheter med den musikaliska muppen Floyd Pepper.
---
Läs även andra bloggares åsikter om raskens, floyd pepper

Nazikoll

I motsats till på "ordprovet" gick det bättre för mig på nyhetsquizet:
"Vad kan du om Adolf Hitler?".
Alla rätt! (men jag chansade i och för sig lyckat på ett par av frågorna).
---
Läs även andra bloggares åsikter om hitler

Bajsa hemma

I telefon nyss, kom vi in på det där med att man inte gärna bajsar hemma hos andra, utan man håller sig hellre tills man kommer hem till sig själv. Så är det ju, men samtidigt står detta i motsats till ett välkänt ordspråk - som visserligen har en annan betydelse, men som ändå ordmässigt betyder just detta: "Man ska inte kacka i eget bo". Eller hur - det är ju i sitt eget bo man vill kacka, inte i andras.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ordspråk

Om att förlänga kriget

Det pratades om Albert Speer på morgon-tv. Man sade att han, i sin egenskap av rustningsminister, "hade förlängt kriget med två år". Det är märkligt det där med att förlänga kriget. Jag tycker man hör om'et ibland. Till exempel hörde jag helt nyligen att Sverige genom sina malmleveranser till Tyskland "förlängde kriget med två år". Det där verkar vara ena slags faktoider som folk gärna slänger sig med.

Så om vi tar bort Speer och om vi tar bort våra malmtåg, ja då har vi ju bara ett års andra världskrig kvar. Och säkert finns det flera myter/sanningar om vilka länder/personer som förlängde kriget med olika år hit och dit. Jag tror till och med att jag läste eller såg något om brevduvor som sades ha förlängt (eller om det var förkortat) kriget med, ja hur lång tid det nu var.

Sanningen är nog att det var en massa bäckar små som förlängde kriget, och inte ett par enskilda saker.
---
Läs även andra bloggares åsikter om andra världskriget, albert speer, krigsförlängning

Vad pysslade man med i Sverige på den tiden?

500 f.Kr.–Kr.f: "Förromersk järnålder".
Kr.f. - 375 e.Kr.: "Romersk järnålder".

Vad pysslade man med i Sverige på den tiden? Länkarna här ovan går till Wikipedia, men där står det inte mycket; mest allmäna funderingar och spekulationer, som det verkar.

Läser man om det som nere i Europa kallas "antiken" så finns det hur mycket som helst att hämta. Informationsmängden är nästan mer än man klarar av. Man kan ta del av gamla romares brevväxlingar, gamla grekers matematiska beräkningar och fan och hans moster ... men vad hände egentligen här?

En någorlunda tillförlitlig tidslinje över sveriges historia verkar börja typ 1000 år efter greken och romaren. Men folk har bott här längre än så - så vad pågick i Sverig låt säga omkring kristi födelse?

Hur klädde de sig? Hur bodde de? Hur såg deras vapen och redskap ut? Båtarna, hur såg de ut? Hur pratade de? Vad kallade de sig? Hur gamla blev de? Hur stor var barnadödligheten? Vad åt de? Och så vidare.

Det verkar inte finnas något bra ställe på nätet, i alla fall inte som jag har hittat. Kunskapen är utspridd här och där och det verkar inte finnas något riktigt samlingsställe.
---
Läs även andra bloggares åsikter om sveriges historia

Bomullsbollar

De pratade om åska på vädret nyss. Vars åskan skulle inträffa, och när, missade jag, men jag fick ett sting av längtan efter't. Var det inte rätt länge sedan det åskade nu? Var det kanske förra sommaren?

Fast just nu snöar det. Det är nån form av pollen, eller vad det heter, som flyger omkring i luften och som bildar drivor längs trottoarkanterna.


---
Läs även andra bloggares åsikter om åska, pollen, väder
---
Update: Jag samlade på mig en näve ludd och tog med mig in och stoppade i en blomkruka.

Ett par ställen i trånkan

Jag såg att Stockholm Smygstyle hade länkat sina bilder från ipernity. Bra alternativ till flickr, tänkte jag, och gick dit för att skaffa ett konto. Vilket uselt minne man har alltså, jag hade redan ett konto. Nåväl, det är i vilket fall som helst gratis och man får 200 mb per månad, så det är ett bra alternativ till flickr, eller om man vill ha det som ett kompliment. Jag lade in ett par bilder fån en vandring jag företog mig i morse.

Nedan: Invid en parkeringsplats i närheten av Trångsunds station finns en övervuxen ruin. Eller ruin kanske är mycket sagt, det är en betonggrund omgärdat av ett järnstaket. Förutom klottret så ser det likadant ut som när jag var liten, och bodde i närheten. Vad som var byggt där, en gång i tiden, har jag ingen aning om, för det var före min tid. Men jag gillar det: Jag är ruinromantiker.



Nedan: Den där trappan leder ner till vad som en gång i tiden var min fritidsgård - eller om det kanske var ungdomsgård. Jag bodde typ trettio meter därifrån, och innan jag blev stor nog att gå dit brukade jag se ungdomar stå där och hänga. De rökte cigg och drack mellis. Jag tog självklart omvägar förbi dem, för de såg klart livsfarliga ut.


---
Läs även andra bloggares åsikter om bilder, ipernity, ruinromantik, ungdomsgård

Dödssyndernas fina namn

Jag läser om "De sju dödssynderna" på Wikipedia, och märker att de latinska namnen på dem är väldigt vackra. Det är ju absolut namn, de flesta av dem, man skulle kunna döpa sina barn till, om man fick ett knippe nya. Se här.

1. Högmod - superbia
2. Girighet - avaritia
3. Vällust - luxuria
4. Avund - invidia
5. Frosseri - gula
6. Vrede - ira
7. Lättja - acedia.

Folk och saker heter också dessa namn. Ira är ett namn, och det är ju Gula(n) också. Superbia är en bok om hur man ska mysa till sitt grannskap, och Luxuria (Eva Luxuria) verkar vara en porrtjej (eller om det kallas glamourmodell nu för tiden). Avaritia är namnet på en blogg(are) och Acedia är namnet på ett förlag "som i första hand, sysslar med militärhistoria med inriktning mot fanor och uniformer". Sist men inte minst har vi Invidia - som verkar vara ett företag som sysslar med webbdesign.

Namnen är ju som jag sade väldigt fina, och det är uppenbart att de som har tagit sig namnen har gått på finheten, för det är ju lika uppenbart att de flesta av dem inte har kollat upp betydelserna.
---
Läs även andra bloggares åsikter om namn, betydelser, dödssynder

Ballonghuvuden

Mycket bra, tufft och snyggt: Min dotter och hennes kompis Lydia har pysslat med Papier-maché. De har klätt ballonger med hud - från reklambilder på kroppar och ansikten - och satt dit ögon och munnar från samma källor. Effekten, fast jag fattar inte hur det går till, blir att dessa huvuden, förutom att se tredimensionella ut, även verkar genomskinliga på nåt vis.


---
Läs även andra bloggares åsikter om Papier-maché, ballonger, konst

Bra, men nej

Häromdagen kunde man göra "Högskoleprovet, ord-delen", i SvD. Jag fick 37 rätt av 40. Jag borde väl ha varit nöjd, antar jag, men icke då. Jag hade faktiskt räknat iskallt med full pott, och blev sur på mig själv över misslyckandet. Testa själv, vetja. Får du sämre än .. låt säga 25 .. så uppmanar jag dig att gå till närmsta bibbla och bättra på orderiet.
---
Läs även andra bloggares åsikter om högskoleprov, test
---
(För att ta bort skryteffekten vill jag ändå nämna att just ord-delen, när det kommer till såna här sammanhang, är det enda jag behärskar hyfsat. På allt annat stinker jag.)

Mina länktips

En bit längre ner i marginalen har jag en "Värt att kolla in". Det är alltså länkar till saker som jag har tyckt vara värt att tipsa om. Det är via Google Reader den kommer ifrån. Under varje post i Google Reader hittar man ett "Dela", och när jag trycker på den knappen så hamnar den aktuella länken i min "Värt att kolla in"-ruta. Så det är alltså inget besvär. Men en sak brukar jag ändå undra: Gör jag det för döva ögon? Kollar någon någonsin in länkarna?


---
Läs även andra bloggares åsikter om tips, länkar, länktips

Styrs dina vänner av en "kuato"?

I filmen Total Recall får Arnold Schwarzenegger nöjet att göra bekantskap med en viss Kuato. Denne Kuato är en utväxt på en annan persons kropp. Science Fiction, jovisst, men inte så ovanligt som man kan tro.

Häromdagen, när jag var på väg till bio (jag skulle se Star Trek) träffade jag på Alexandra där hon stod vid en valstuga och utsatte omgivningen för socialdemokratisk propaganda. Vi pratade en stund och sen begav jag mig vidare. Jag märkte väl inget ovanligt egentligen.



Men nu, nu när jag har tömt kameran och sitter och tittar på bilderna ser jag vad jag inte såg då: Hon har en liten "kuato" i huvudet!!!



Ganska läskigt, eller hur. Jag började titta på andra bilder jag hade i mina olika album, och se på fan, det fanns "kuatos" på en hel del människor därute. Men man ser dem nästan aldrig live, så att säga, utan de syns nästan alltid bara på foton, och då särskilt foton innehållande flera människor. Min teori är att de inte vill synas - de vill styra sina värdkroppar i det fördolda.

Så när man tittar åt deras håll glider de snabbt in i värdkroppen igen. Men fast de verkar vara snabbare än ögat är de tydligen inte snabbare än kamerans öga. Och det är så vi kan komma åt dem. Jag föreslår att du nu går igenom dina fotomappar och ser efter om det döljer sig "kuatos" även på dina vänner, och därefter tar ställning till vad du ska göra åt saken.
---
Läs även andra bloggares åsikter om utväxt, kuato, foto

Knappögon

Många har ju stört sig på att Mona Sahlin och Marita Ulvskog är så hårt photoshoppade på valaffischen, eller om det är sminkade de är. Först tänkte jag att det är väl lätt gjort att trolla tillbaks strukturer och rynkor, men sen kom jag att tänka på att den naturliga kopplingen är ju Coraline - hon som hamnar i en alternativ verklighet - där allt är (till synes) perfekt och tillrättalagt, men där man har knappar som ögon.


---
Läs även andra bloggares åsikter om sahlin, ulvskog, coraline, yta, smink

Viktiga svar på viktiga frågor

Fråga:

Svar:


Fråga:

Svar:


Fråga:

Svar:

---
Läs även andra bloggares åsikter om frågor och svar

Kvinnorna kring Bod

Hans Scheike hade sina "kvinnor". Charlie hade sina "änglar". Vissa män tycks helt enkelt hålla sig med ett gäng kvinnliga supporters/medhjälpare. Till och med - det upptäckte jag nyss - den gamla tv-figuren Bod (om nån nu minns honom) verkade göra det.



Bod hade:


---
Läs även andra bloggares åsikter om kvinnliga supporters, kvinnor, medhjälpare, harem, Bod / Affischen hittad på suveräna Wrong Side of the Art.

Terapi

Jag mediterade nyss kring frågan: Känner jag mig lite bloggtrött? Efter visst tänkande kom jag fram till att svaret inte kan besvaras med varken ja eller nej, eftersom ordet bloggtrött bara kan appliceras på bloggande för bloggandets egen skull.

Är det vad jag håller på med - bloggar för bloggandets skull? Kanske. Kanske oftast. Ja i så fall är jag lite trött just nu - på vad jag åstadkommer.

Men snarare kanske det handlar om att jag känner att jag vill ha något att komma med. Inte så viktigt vad - men något. Något eget; en egen text, en egen bild, en eget vad som helst. Något som inte bara har en tidningsartikel som källa och inspiration.

Jag är lite trött på mitt bloggande i den meningen att jag knappt kan gå en vecka tillbaks i tiden och läsa mina egna poster utan att tänka: Vad är det här för skit? Vem har skrivit det? Jaså jag. Usch!

Att över huvud taget skriva så här - det jag gör just nu - är ett botemedel mot bloggtrötthet (om man nu väljer att kalla det så). Att sätta ord på det som är jobbigt är som att skrubba slagg från en svetsfog eller vad man nu vill kalla det; dolda strukturer och gammalt blänk kommer i dagen igen.

Sedär ja, skrivglädjen börjar redan att återkomma. Klockan är kvart över åtta på morgonen, och det jag tolkade som bloggtrötthet kanske bara var vanlig trötthet. Kaffet kanske börjar kicka in nu.

Men faktiskt, om jag nu ska återgå till vad som känns jobbigt; jag känner en slags otillfredställelse över att inte kunna komma med något som har något slags värde. Texterna är för slarviga, lättviktiga och grunda. Fast å andra sidan - hur skulle de kunna vara annorlunda utan att bli konstiga eller pretentiösa? Det är nåt att fundera över.

Bilderna jag tar håller för låg kvalitet. Okej, jag kan ju fåna mig och säga att om jag hade en fin kamera istället för en skitkamera, då skulle det bli bra bilder. Men det är att lura sig själv. Istället handlar det om valet av motiv, valet av vinklar och komposition, hur nära man vågar komma, hur snävt man vågar klippa ut.

Och så vidare och så vidare. Bloggposter som egentligen mer handlar om självterapi än om något annat blir så här spretiga. De bara blir så. Och det är ungefär här det står och väger mellan: Ska jag slänga den här posten nu - efter som terapisessionen tydligen är över - eller ska jag posta den? Jag hämtar en kaffe till och funderar på saken. Om du kan läsa detta så postade jag den.
---
Läs även andra bloggares åsikter om fulblogg, kattblogg, babbel

Vars kan man hitta den här rackaren?

Kan du gissa det?
---
Läs även andra bloggares åsikter om skulpturer, gissa

Svinaktig hantering

Årets mest puckade beteende stod väl antagligen egyptierna för. De slaktade - under förevändningen att de ville skydda folk mot svininfluensan - en jävla massa grisar. Jag hittade, på nyheter24, en video om denna hantering, och den är inte trevlig må jag säga.


---
Läs även andra bloggares åsikter om svininfluensan, idioti, egypten

Remake på "V"

Via nihon fick jag reda på att det kommer en nyversion av den klassisa serien "V". Hoppas den köps in av någon kanal. Här inne kan man se ett par snuttar ur den nya. Och så här såg det ut på den tiden det begav sig.


---
Läs även andra bloggares åsikter om tv-serier, remake, V

Klyschkonsekvens

En bomb har sprängt upp en tv4-medarbetares dörr (dn, svd). Hon blev bara lindrigt skadad, som tur är. Jag kollade på Flashback vem tv4-medarbetaren tycktes vara, och när jag googlade på namnet hittade jag en puff till en artikel i tidningen Amelia. Sedan läste jag dagens aftonblad ...

"Efter den kraftiga explosionen som hördes i hela området utbröt en brand i den aktuella lägenheten."

... och den texten synkade rätt oroväckande mycket med texten i Amelia.



Man kanske inte ska slänga sig med såna där klyschiga uttryck, typ "brinna för" och "blev utbränd", för det kan tydligen komma surt efter.
---
Läs även andra bloggares åsikter om bomber, sprängningar, tv4

Genom bussfönstret i morse: Östermalmstorg

Jag blir mer och mer fascinerad av hur folk går och sätter ner fötterna. Man, eller åtminstone jag, tänker inte så mycket på folks gångstilar till vardags sådär, men när man har plåtat dem i rörelse, då ser man deras olika gångfasoner. Som kvinnan och mannen på bilden här.

Hon ser ut som att hon trippar på tå. Det gör hon ju i praktiken också, men trollade man bort hennes skor så skulle det se ut som just smygande det hon sysslar med. Sen kan man ju, som man sitter och halvsover på morgonbussen, fantisera om varför hon smyger. Är hon rädd för att dra uppmärksamheten till sig? Det kanske stryker omkring zombies i krokarna, och hon vill inte märkas.
Ja, eller nåt.



Mannen, han som snyter sig, han har hela skoytan pressad mot marken. Är det också en slags smygande tro? Eller så kan man fantisera upp honom från marken, en halv decimeter sisådär, och placera en skateboard under honom. Han gör en kvick spinn åt höger, och glider upp framför smygkvinnan.

- Hallå, på're gumman. Nu bli're åka av!
- Vet hut! Oförskämda drummel.
- Ursäkta meeeej, Ja mena inge illa.
- Det skiter jag i, du väcker ju zombisarna.
- Äsch, gumman, de här e lugna kvarter. Jag har inte sett nån.

Ja, och sen kan man ju fantisera om att hon som inte syns riktigt, hon bakom trädet, att hon är en zombie. Hon tar ett skutt upp på skate-gubbens rygg och hugger honom i nacken. Han skriker på hjälp, men ingen hjälp finns att få, för damen med klackskorna, hon har redan smugit vidare.
Ja, eller nåt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om bussfönster, gångstilar, dagdrömmar

Jaså det är läsplatta det ska heta

Jag läser att läsplattor är på gång. Jaså det är läsplatta det ska heta, "wireless reading device", eller "e-book reader" eller nåt i den stilen, heter det visst på utländska. Ja jag har ju läst om dem på nätet i några år nu, men aldrig riktigt fattat grejen.

Om de skulle slå igenom, och att det skulle funka som jag vill vore det ju skitfint. Jag vill att man ska kunna gå med sin läsplatta till bibblan (eller helt enkelt besöka bibblan via nätet) och ladda in en bok bara. Och fördelen skulle vara att man aldrig behövde vänta på böcker, utan att de liksom bara fanns där.

Jag ser egentligen bara två nackdelar. Den ena är känslan. Böcker ska kännas och dofta. Men detta kanske man kunde åtgärda med doftämnen - typ som att man kan ha grandoft på sin plastgran. Man kanske helt enkelt kunde peta in en wunderbaum i elektroniken. Och man skulle kunna ha en annan struktur - en med lite patina - på skalet. Den andra nackdelen är att jag vill läsa när jag ligger i badet. Men även detta går antagligen att åtgärda. Att göra en sån pryl vattensäker är nog inte så svårt.

Här har vi en reklamfilm för läsplattan Amazon Kindle2 (vars skärm gott kunde ha varit snäppet större, tycker jag). Jag blir allt rätt sugen ändå.


---
Läs även andra bloggares åsikter om e-böcker, läsplattor

Gangränös

- Hur är det?
- Äsch, känner mig lite gangränös bara?

Gangränös - vilket märkligt ord. Det är ett medicinskt begrepp, så dialogen här ovan blir lite konstig. Antagligen kan man inte känna sig gangränös, eller åtminstone är det en konstig beskrivning av en känsla.

Gangränös kommer av gangrän, vilket är ett annat ord för kallbrand. Så om gangrän är kallbrand betyder det att något som är gangränöst är kallbrandsartat.

Ett ovanligt ord, ett knasigt. Ett ord att nonchalant slänga in i en mening när man pratar med någon, och bara fortsätta som om ordet är vanligt och att man använder't helt naturligt. Man skulle till exempel kunna beskriva sakernas tillstånd som "på väg att bli klart gangränösa".

Ett kul och kanske ändå användbart ord: Gangränös.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ord, gangränös

Sniglarnas vandringsdag

Tidig morgon. Halvdager (eller vad fan det heter). Regnvåta trottoarer på min väg mot pendeln. Massor av sniglar överallt. En fuktig, men ändå frisk och stärkande vind. Människor i rörelse ...

... Va?! Sniglar överallt?



Jo faktiskt. Det måste ha varit småsniglarnas stora vandringsdag idag. De var verkligen överallt. Jag fick kryssa emellan dem - något som andra gångtrafikanter uppenbarligen inte brydde sig om, eftersom varannan snigel var krossad.

Det var inte de där stora vanliga sniglarna, utan de små, de fina, de man inte alls skulle ha nåt emot att få på ögat. Hoppas dagen förblir våt så att det är bra glid på marken och att dessa småsniglar hinner undan och iväg - vart de nu är på väg - för krossande skor.
---
Läs även andra bloggares åsikter om sniglar

Sportyfy

Partiledardebatten, del 2. Förutom att Hägglund är ute och seglar när han kallar Spotify för: "En tjänst som gör att man enkelt kan för en ringa avgift köpa en låt.", så är det rätt komiskt att han inte säger Spotify, utan Sportyfy. Antagligen fick han höra om tjänstens existens strax innan sändning. :-) Kolla här.



Förresten, om någon inte vet hur man rippar en snutt från svt play så ska jag berätta hur jag gjorde. Gå in i sidans källkod och leta upp detta.



Kopiera sedan snutten jag har gulmarkerat och klistra in den i programmet SDP Multimedia. Sådärja, nu har man filmsnutten i sin dator. Svt vill antagligen inte att man lägger ut deras grejor, men jag antar att en sån liten snutt som den jag använde egentligen kan liknas vid att man citerar en text.
---
Läs även andra bloggares åsikter om göran hägglund, spotify, partiledardebatt

Sällan sedda stockholmsvyer

Insidan av ett stuprör på Linnégatan.


---
Läs även andra bloggares åsikter om stockholmsvyer, Linnégatan, stuprör

Folk tittar även på varandra

Den 1:a maj, för ett år sedan, upptäckte jag att när man tar ett random foto, på till exempel en folkmassa, så ser man, när man tittar på bilderna efteråt, nästan alltid någon som betraktar ens fotograferande, ett exempel på det kan man se här. (<--- rekordlång mening).

Nu tittade jag på mina bilder från årets 1:a maj, och upptäckte ett annat fenomen, nämligen att folk tittar på varandra också. Det är sånt man kan upptäcka om man tittar lite noga på sina folkmassebilder. Här har vi en bit av en större bild, och jag har satt gröna pilar från folks ögon för att du ska förstå vad jag menar.


---
Läs även andra bloggares åsikter om tittande, 1:a maj, folkmassor