Svagt i bakgrunden hörs sonen skjuta
zombies i Resident Evil på Nintendo Wii.
Själv sitter jag i mörkret med hörlurar på.
Dricker Amaretto och lyssnar till Nina Ramsby.
---
Läs även andra bloggares åsikter om mys
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
fredag, november 30, 2007
Prioritering
Jag är inne på Wikipedia och läser om Sudan
Jag funderar över hur man själv skulle reagera över sådana vilkor. Det är såklart omöjligt att veta. Kanske skulle man ge sig ut på gatorna; kräva att någon gjorde något. Det måste bli ändring, liksom.
Sudaneserna ger sig faktiskt ut på gatorna. De protesterar! De kräver .....
att lärarinnan som lät sina elever döpa en nalle till Muhammed ska dödas.
Tja, alla prioriterar ju olika.
---
Läs även andra bloggares åsikter om prioritering, nallar, sudan
Spädbarnsdödlighet: 6,5%
Befolkningens medellivslängd: 57,7
Otillräcklig tillgång på färskvatten
Analfabetism: 40%
Jag funderar över hur man själv skulle reagera över sådana vilkor. Det är såklart omöjligt att veta. Kanske skulle man ge sig ut på gatorna; kräva att någon gjorde något. Det måste bli ändring, liksom.
Sudaneserna ger sig faktiskt ut på gatorna. De protesterar! De kräver .....
att lärarinnan som lät sina elever döpa en nalle till Muhammed ska dödas.
Tja, alla prioriterar ju olika.
---
Läs även andra bloggares åsikter om prioritering, nallar, sudan
Göra länkar
Det har förekommit lite snack om hur man gör länkar i kommentarer. Bland annat har Lotten gjort en länkskola. Själv är jag alldeles för bekväm av mig för att skriva htlm-kod. Istället har jag ett bokmärke till web-editorn WriteToMyBlog. Så när jag behöver tillverka en länk går jag in på den sidan och gör som följer:
>>Ha knappen "Standard" intryckt, och skriv det du vill skriva.
>>Markera ordet som skall vara en länk, och tryck sen på länk-ikonen.
>>Nu dyker en ruta upp. Klistra in din länk där, och tryck sedan på "Insert".
>>Nu trycker du på knappen "Text/Html", markerar din text och sedan kopierar du den.
Tja, sen är det inte mycket mer än att du klistar in det du har kopierat i någons kommentarsfält. Det funkar på Blogger i alla fall, så mycket vet jag.
Läs även andra bloggares åsikter om kommentarer, länkar, html
---
(Jag har faktiskt gjort en post förut, som nästan liknar denna på pricken. Men som man säger: upprepning förnöjer.)
>>Ha knappen "Standard" intryckt, och skriv det du vill skriva.
>>Markera ordet som skall vara en länk, och tryck sen på länk-ikonen.
>>Nu dyker en ruta upp. Klistra in din länk där, och tryck sedan på "Insert".
>>Nu trycker du på knappen "Text/Html", markerar din text och sedan kopierar du den.
Tja, sen är det inte mycket mer än att du klistar in det du har kopierat i någons kommentarsfält. Det funkar på Blogger i alla fall, så mycket vet jag.
Läs även andra bloggares åsikter om kommentarer, länkar, html
---
(Jag har faktiskt gjort en post förut, som nästan liknar denna på pricken. Men som man säger: upprepning förnöjer.)
Vem ska straffas hårdast?
Två lärare slår varandra (de var osams om skolprojektet ”tema Afrika”). En ger den andre en örfil och den andre kontrar med tre sparkar och ett slag. Till på köpet handlar det om två separata tillfällen.
Personerna på bilden har inget med texten att göra.
Nu är jag nyfiken på en sak. Jag dömer ingen alltså, utan är bara nyfiken. Det första våldet - örfilen - orsakade tinnitus (typ livslångt pipande). Det andra våldet - sparkarna och slaget - orsakade sveda och värk (som går över). Jag vet ju bara vad jag har läst, så vad som är sant vet jag inte. Men det är bara "grejen" jag undrar över.
Okej. Det grövre våldet orsakade mindre skada än det mildare våldet. Och dessutom började örfilaren. Frågan är: Vem ska ha det hårdaste straffet?
---
Läs även andra bloggares åsikter om våld, straff, örfil, spark, slag
Personerna på bilden har inget med texten att göra.
Nu är jag nyfiken på en sak. Jag dömer ingen alltså, utan är bara nyfiken. Det första våldet - örfilen - orsakade tinnitus (typ livslångt pipande). Det andra våldet - sparkarna och slaget - orsakade sveda och värk (som går över). Jag vet ju bara vad jag har läst, så vad som är sant vet jag inte. Men det är bara "grejen" jag undrar över.
Okej. Det grövre våldet orsakade mindre skada än det mildare våldet. Och dessutom började örfilaren. Frågan är: Vem ska ha det hårdaste straffet?
---
Läs även andra bloggares åsikter om våld, straff, örfil, spark, slag
Jag vill och jag anser
Vilja: Jag tänker inte kolla i ordboken vad ordet vilja betyder. Jag nöjer mig med att det kan betyda en blandning mellan att önska sig och att kräva. I alla fall i nedanstående viljor.
Jag vill: att det ska tillkomma en Twingly-redaktör. Någon som jobbar heltid med att läsa igenom alla poster som pingas till Twingly. Fasonen att pumpa på med massor av Twingly-länkar (ett exempel) i sina poster måste stävjas. Annars kommer tidningarnas läsare att sluta med att trycka på blogglänkarna. Annars kommer Twingly till slut att försvinna. Annars kommer bloggar bli en ännu mera sketen företeelse i folks ögon, än vad de redan är.
Jag vill: att en "bloggsoffa" ska inrättas. Morgonprogrammen - både SVT:s och 4:ans - har sina morgonsoffor på fredagarna. Nöjes och nyhetspaneler kallas de, tror jag. De är bäst på morgonen - bättre än nyheterna och allt det där. Någon med en bra videokamera och plats på nätet borde ställa upp en soffa. Där skulle utvalda bloggare sitta en kvart i veckan, och babbla om veckan som har gått. Gärna såna som "tycker något" (m.a.o. inte jag) - vågar trycka på om ämnen och inte är rädda för mothugg. Rolig debatt/pratstund, alltså. Jag lovar att titta varje gång.
Jag vill: att info@bloggportalen.se ska svara på mail.
Dessutom - jag anser saker också. Jag anser (förutom att Karthago bör förstöras): att den etniska gruppen «neger» låter fruktansvärt generaliserande.
---
Läs även andra bloggares åsikter om vilja, tyckande, twingly, bloggar, bloggportalen, karthago, generaliseringar
Jag vill: att det ska tillkomma en Twingly-redaktör. Någon som jobbar heltid med att läsa igenom alla poster som pingas till Twingly. Fasonen att pumpa på med massor av Twingly-länkar (ett exempel) i sina poster måste stävjas. Annars kommer tidningarnas läsare att sluta med att trycka på blogglänkarna. Annars kommer Twingly till slut att försvinna. Annars kommer bloggar bli en ännu mera sketen företeelse i folks ögon, än vad de redan är.
Jag vill: att en "bloggsoffa" ska inrättas. Morgonprogrammen - både SVT:s och 4:ans - har sina morgonsoffor på fredagarna. Nöjes och nyhetspaneler kallas de, tror jag. De är bäst på morgonen - bättre än nyheterna och allt det där. Någon med en bra videokamera och plats på nätet borde ställa upp en soffa. Där skulle utvalda bloggare sitta en kvart i veckan, och babbla om veckan som har gått. Gärna såna som "tycker något" (m.a.o. inte jag) - vågar trycka på om ämnen och inte är rädda för mothugg. Rolig debatt/pratstund, alltså. Jag lovar att titta varje gång.
Jag vill: att info@bloggportalen.se ska svara på mail.
Dessutom - jag anser saker också. Jag anser (förutom att Karthago bör förstöras): att den etniska gruppen «neger» låter fruktansvärt generaliserande.
---
Läs även andra bloggares åsikter om vilja, tyckande, twingly, bloggar, bloggportalen, karthago, generaliseringar
Fattig kokett
Lena Sundström älskar allt som är billigt och gratis. Artikeln går liksom ut på hur billigt och gratis hon har det och lever. Att bada med barnen är ett gratisnöje. Att ha en begagnad (beggad) fåtölj från Blocket är kul och billigt. Och så vidare och så vidare. Det kanske är julens ande som svävar över artikeln, som säger oss att inte allt behöver kosta, och att även kändisar har det spartanskt - och till och med föredrar det.Sedan läser jag vidare, och julens ande blåser bort. Hon lever ju egentligen, visar det sig, ett liv av ipods, dvd-boxar, kulturhus på söder med fungerande kakelugn och sommarhus på Gotland. Och tja - varför inte? Hon får leva som hon vill och kan, och jag ska göra detsamma.
Artikeln var lite vidrig på något sätt som är svårt att sätta fingret på - särskilt om man vill undvika att verka avundsjuk och missunnsam*. Jag tror det var detta koketterandet med fattigdom jag störde mig på.
---
Läs även andra bloggares åsikter om rikedom, fattigdom, koketterande
---
*För övrigt tycker jag det ser konstigt ut
att ordet missunnsam stavas med två n.
torsdag, november 29, 2007
Situationen enligt Carola
Carola har uttalat sig för SvD om situationen i Israel/Palestina:
Carola (om när det blir fred): Det blir fred först när Fridsfursten kommer.
Min kommentar: De är ju judar och muslimer därnere, så om han nu skulle dyka upp så skulle han ju ändå inte bli trodd på/åtlydd av dem.
Carola (om klottret på muren som löd: "I want my ball back"): Ett barn som vill ha sin boll tillbaka.
Min kommentar: Tror Carola på allvar att det är ett barns boll det handlar om?
---
Läs även andra bloggares åsikter om carola
Carola (om när det blir fred): Det blir fred först när Fridsfursten kommer.
Min kommentar: De är ju judar och muslimer därnere, så om han nu skulle dyka upp så skulle han ju ändå inte bli trodd på/åtlydd av dem.
Carola (om klottret på muren som löd: "I want my ball back"): Ett barn som vill ha sin boll tillbaka.
Min kommentar: Tror Carola på allvar att det är ett barns boll det handlar om?
---
Läs även andra bloggares åsikter om carola
Många rör blir det
Ni får förlåta mig att jag är: ovetande, alternativt dåligt påläst, alternativt dum, alternativt naiv, alternativt galen, alternativt allt detta på samma gång. Å andra sidan måste jag ju ha rätt att ventilera det jag tänker på, oavsett hur dumt det må vara.
Titta på den här bilden. De oranga fälten markerar var på jorden den så kallade tundran finns. En bit under marken där, och hur djupt ner som helst, släpper aldrig kylan, utan det är tjäle jämt. Permafrost kallas det.
Marken består, efter vad jag har förstått, till stor del av torv, och torv finns även under den närliggande taigan. Jag orkar inte gå djupare in i allt det där tekniska nu (som jag ändå inte riktigt förstår), men som jag har fått det till så funkar det så här: om jordens temperatur höjs med typ tre grader, så tinar tundran och börjar släppa ifrån sig enorma mänder gaser. (DN skriver nog vettigare)
Dessa gaser (metan och koldioxid) hamnar uppe i atmosfären, och där täpper de till. Värme som försöker komma ut från jorden studsar tillbaks - vilket resulterar i att det blir ännu varmare. Och så vidare (jag har säkert totalfel, men ni fattar).
Kan man inte göra så här, undrar jag? Att man lägger ut massor, massor, massor av rör över tundran. Dessa har sensorer, och de känner av när metan och sånt frigörs från jorden, och suger åt sig den och transporterar den vidare.
Om denna metan sen går att återanvända som miljövänlig gas har jag ingen aning om, men jag tänker att den borde gå att processa till nåt mindre skadligt för atmosfären i alla fall.
"Hahaha - många rör blir det", säger väl den skadeglatt kunnigare personen än jag. Men vad tusan - det skulle ju kunna funka. Väl?
---
Läs även andra bloggares åsikter om taigan, tundran, torv, gas, rör, miljön, klimatet
Titta på den här bilden. De oranga fälten markerar var på jorden den så kallade tundran finns. En bit under marken där, och hur djupt ner som helst, släpper aldrig kylan, utan det är tjäle jämt. Permafrost kallas det.
Marken består, efter vad jag har förstått, till stor del av torv, och torv finns även under den närliggande taigan. Jag orkar inte gå djupare in i allt det där tekniska nu (som jag ändå inte riktigt förstår), men som jag har fått det till så funkar det så här: om jordens temperatur höjs med typ tre grader, så tinar tundran och börjar släppa ifrån sig enorma mänder gaser. (DN skriver nog vettigare)
Dessa gaser (metan och koldioxid) hamnar uppe i atmosfären, och där täpper de till. Värme som försöker komma ut från jorden studsar tillbaks - vilket resulterar i att det blir ännu varmare. Och så vidare (jag har säkert totalfel, men ni fattar).
Kan man inte göra så här, undrar jag? Att man lägger ut massor, massor, massor av rör över tundran. Dessa har sensorer, och de känner av när metan och sånt frigörs från jorden, och suger åt sig den och transporterar den vidare.Om denna metan sen går att återanvända som miljövänlig gas har jag ingen aning om, men jag tänker att den borde gå att processa till nåt mindre skadligt för atmosfären i alla fall.
"Hahaha - många rör blir det", säger väl den skadeglatt kunnigare personen än jag. Men vad tusan - det skulle ju kunna funka. Väl?
---
Läs även andra bloggares åsikter om taigan, tundran, torv, gas, rör, miljön, klimatet
Stor klimatdemonstration
"Den 8 december är den internationella klimatdagen. Runt om i världen kommer engagerade och oroliga människor för tredje året i rad gå ut på gatorna för att kräva att världens ledare agerar i tid.Kom till Norra Latins gård vid Norra Bantorget kl. 14:00 den 8 december i Stockholm, eller delta i aktiviteter där du bor." (länk)
Detta kanske vore något att gå på. De flesta kan ju samsas om att klimatet är något att värna om, så uppslutningen bör ju kunna vara god.
I demonstrationssammanhang brukar ju uppslutningen annars bero på: "Om vädret tillåter", men nu får man nog köra enligt: "Medan vädret ännu tillåter". Så det är kanske läge att passa på.
---
Läs även andra bloggares åsikter om demonstration, vädret, klimatet, miljön
Det ÄR en propaganda-affisch
Aftonbladet: "Klüft utnyttjas av högerextrem sajt". (Även SvD)
Varför skriva "sajt", när det är en blogg det handlar om? Jag tycker att man ska skilja på "hemsida", "sajt" och "blogg". Det är min åsikt, och jag kan inte riktigt underbygga den, utan det är bara en känsla jag har.
Och bilden då. Enligt artikeln så användes bilden som reklam för Finnkampen, och är: "Hjälteporträtt där friidrottsstjärnorna var omsvepta i flaggor." De var "illustrerade", dessutom.
Jamen vad tänkte de då, när de gjorde bilderna? Bara beskrivningen leder ju en till att tänka på gammal nationalsocialistisk (eller kommunistisk) propaganda från trettio-fyrtio-talet. Och när man ser den bekräftas det man tänkte. Det ÄR en gammal propaganda-affisch, och om Klüfts pappa inte trodde att den skulle uppfattas så - så fattade han fel. Möjligen kan han polisanmäla bloggen för att ha snott en upphovsrättsskyddad bild, eller nåt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om friidrott, propaganda, klüft
Varför skriva "sajt", när det är en blogg det handlar om? Jag tycker att man ska skilja på "hemsida", "sajt" och "blogg". Det är min åsikt, och jag kan inte riktigt underbygga den, utan det är bara en känsla jag har.
Och bilden då. Enligt artikeln så användes bilden som reklam för Finnkampen, och är: "Hjälteporträtt där friidrottsstjärnorna var omsvepta i flaggor." De var "illustrerade", dessutom.Jamen vad tänkte de då, när de gjorde bilderna? Bara beskrivningen leder ju en till att tänka på gammal nationalsocialistisk (eller kommunistisk) propaganda från trettio-fyrtio-talet. Och när man ser den bekräftas det man tänkte. Det ÄR en gammal propaganda-affisch, och om Klüfts pappa inte trodde att den skulle uppfattas så - så fattade han fel. Möjligen kan han polisanmäla bloggen för att ha snott en upphovsrättsskyddad bild, eller nåt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om friidrott, propaganda, klüft
onsdag, november 28, 2007
Hon talar som det stavas
Hilda Borgström heter kvinnan som läser upp Viktor Rydbergs "Tomten" (YouTube). Det är en gammal kvinnas röst. Och ungefär så låter hon som läser upp ljudboken jag lyssnar på just nu: Arthur Conan Doyles "En studie i rött". Det är inte Hilda som läser, men de låter snarlika varandra.
Uppläsningen av denna Sherlock Holmes-bok är från 1964. Det är mitt födelseår, och jag vill gärna inbilla mig själv att det inte var på stenåldern. Men det låter så! Hon talar som ... nej, hon taaalar (tänk A som i Akropolis) väldigt tyyydligt.
Uttalet är dessutom styltigt - på samma sätt som Thure Björkman i "Skrotnisse och hans vänner" låter styltig. Och kan ni tänka er - hon uttalar mig och dig som det står skrivet, och alltså inte som mej och dej.
Talade folk på det viset år 1964? Jag har svårt att tänka mig det. Men jag klagar inte, för även om det tog ett tag att komma in i hennes sätt att berätta, så gör hennes stil att känslan av artonhundratal förstärks.
---
Läs även andra bloggares åsikter om tomten, viktor rydberg, sherlock holmes, röster, uttal
Uppläsningen av denna Sherlock Holmes-bok är från 1964. Det är mitt födelseår, och jag vill gärna inbilla mig själv att det inte var på stenåldern. Men det låter så! Hon talar som ... nej, hon taaalar (tänk A som i Akropolis) väldigt tyyydligt.
Uttalet är dessutom styltigt - på samma sätt som Thure Björkman i "Skrotnisse och hans vänner" låter styltig. Och kan ni tänka er - hon uttalar mig och dig som det står skrivet, och alltså inte som mej och dej.
Talade folk på det viset år 1964? Jag har svårt att tänka mig det. Men jag klagar inte, för även om det tog ett tag att komma in i hennes sätt att berätta, så gör hennes stil att känslan av artonhundratal förstärks.
---
Läs även andra bloggares åsikter om tomten, viktor rydberg, sherlock holmes, röster, uttal
Exoskelett
Alla minns ju Ripleys truck-exoskelett från Aliens. Hur tuff kan en grej egentligen bli? Ungefär så. Och i Heinleins bok "Stjärnsoldat" körde ju soldaterna också med exoskelett (till skillnad mot filmen "Starship Troopers"). Exoskelett är (likt robotar) något man vill ska komma. Nå, nu tycks de vara på gång.---
Läs även andra bloggares åsikter om exoskelett
Ironi
Alla ens gärningar har en konsekvens. Saker och ting har en tendens att straffa sig. Och ibland är konsekvenserna ironiska. Jag läser på Wikipedia om avgiftsbelagda offentliga toaletter på kejsar Vespanianus tid:
(Vi som är lite barnsliga ser även en ironi i att den aktuelle kejsaren hette Vespasianus.)
---
Läs även andra bloggares åsikter om vespasianus, rom, toaletter avgifter diarré
Efter kriget 69 var statskassan tom och Vespasianus kungjorde att 40 miljarder sestertius omgående behövdes till statskassan. Gamla skatter höjdes, nya hittades på och man började en omfattande försäljning av statliga ämbeten. Inga medel skyddes för att rädda statsfinanserna; Vespasianus gick så långt att han införde avgift på offentliga toaletter. Ironiskt nog dog "betaltoalettens uppfinnare" av diarré.
(Vi som är lite barnsliga ser även en ironi i att den aktuelle kejsaren hette Vespasianus.)
---
Läs även andra bloggares åsikter om vespasianus, rom, toaletter avgifter diarré
Passande pop-up
Google-annonser är ju funtade på det viset att de känner av vad som skrivs, och anpassar sig efter det. Skriver jag om Fontana di Trevi så lär med stor säkerhet en annons för billiga resor till Rom dyka upp. Så funkar det.
Pop-ups funkar inte så. De kan inte känna av vad som för tillfället skrivs. Inte vad jag vet i alla fall. Men nyss fick jag anledning att undra. Jag läste om chefen som tyckte illa vara om en anställds frisyr.
Eftersom det var Aftonbladet jag läste i dök det upp en pop-up - för en chefsorganisation, med texten: "Chefen tycker till!". Passande.
---
Läs även andra bloggares åsikter om annonser, pop-up, chefer, anställda
Pop-ups funkar inte så. De kan inte känna av vad som för tillfället skrivs. Inte vad jag vet i alla fall. Men nyss fick jag anledning att undra. Jag läste om chefen som tyckte illa vara om en anställds frisyr.
Eftersom det var Aftonbladet jag läste i dök det upp en pop-up - för en chefsorganisation, med texten: "Chefen tycker till!". Passande.
---
Läs även andra bloggares åsikter om annonser, pop-up, chefer, anställda
Ett experiment
Jag läser om hur man gör ett gott intryck.
1. Motstå din narcissism.
2. Avslöja inte din osäkerhet.
3. Fejka ett glatt humör.
4. Håll ögonkontakten.
5. Synka ihop er.
6. Med smicker kommer man långt.
7. Tjuren vid hornen.
Jag ser på punkterna, och märker att jag faktiskt spricker på de flesta områdena - särskilt två av dem: smickret och tjuren vid hornen. Det där om att ta tjuren vid hornen kommer jag aldrig att lyckas med, så det skiter jag i. Däremot smickrandet - det skulle man ju faktiskt kunna experimentera med.
Jag har aldrig kunnat ta smicker. Och därför, kanske omedvetet, utgår jag från att andra inte heller kan det. Följaktligen smickrar jag aldrig för smickrandets egen skull, utan bara när jag uppriktigt tycker att någon förtjänar det. Men jag ska testa idag. Och jag har faktiskt börjat lite smått. Jag sade till en tjej på jobbet: "Vad fin du är i håret. Har du gjort nåt med det?". Experimentet fortsätter hela dagen.
---
Läs även andra bloggares åsikter om narcissicm, osäkerhet, glatt humör, ögonkontakt, synkronisering, smicker, tjurar, experiment
1. Motstå din narcissism.
2. Avslöja inte din osäkerhet.
3. Fejka ett glatt humör.
4. Håll ögonkontakten.
5. Synka ihop er.
6. Med smicker kommer man långt.
7. Tjuren vid hornen.
Jag ser på punkterna, och märker att jag faktiskt spricker på de flesta områdena - särskilt två av dem: smickret och tjuren vid hornen. Det där om att ta tjuren vid hornen kommer jag aldrig att lyckas med, så det skiter jag i. Däremot smickrandet - det skulle man ju faktiskt kunna experimentera med.
Jag har aldrig kunnat ta smicker. Och därför, kanske omedvetet, utgår jag från att andra inte heller kan det. Följaktligen smickrar jag aldrig för smickrandets egen skull, utan bara när jag uppriktigt tycker att någon förtjänar det. Men jag ska testa idag. Och jag har faktiskt börjat lite smått. Jag sade till en tjej på jobbet: "Vad fin du är i håret. Har du gjort nåt med det?". Experimentet fortsätter hela dagen.
---
Läs även andra bloggares åsikter om narcissicm, osäkerhet, glatt humör, ögonkontakt, synkronisering, smicker, tjurar, experiment
Lera: Adobe bygger landet
Just nu plateras det rekordmånga träd världen över. I SvD står det att det är för att dämpa jordens klimatförändring, men det vete fan om jag tror på det. Man vill nog ha fler träd att avverka, helt enkelt. Det är vad jag tror.
Jag kom att tänka på vad man borde göra. Man borde införa ett generellt avverkningsstopp. Ungefär som man har fiskestopp och så. Man låter naturen återhämta sig - planterar under några år. Fast egentligen vet jag inget om sånt.
Men vad kan man använda istället då? Ja, i Sverige menar jag. Tja, jag gillar ju Photoshop. Det är Adobe som har byggt Photoshop, men photoshoppade hus kan man inte bo i. Däremot kan man bo i hus gjorda av adobe.
Adobe är inte bara ett programvaruföretag - Adobe är även namnet på ett byggmaterial. Gegga, gjord av vatten, sandig lera och organiskt material - det är adobe. Man lufttorkar denna lera i klossform, och bygger hus av'et.
Okej, Sverige är kanske inte ideal-landet för detta fuktkänsliga material, varma och torra klimat är kanske bäst. Men adoben blir mer fuktavstötande om man blandar i till exempel människohår, och det har vi ju ingen brist på (även om just jag har svårt att bidra). Lera är väl heller ingen bristvara.
Nybyggarna ute på prärien i USA byggde hus av detta material, och de husen står i många fall kvar ännu. Varför inte ta efter denna idé? Vi kunde bygga ungdomsbostäder av det. Eller: varför inte ge ungdomar varsin jordplätt, och låta dem själva bygga!
---
Läs även andra bloggares åsikter om hus, lera, bostäder, adobe
Jag kom att tänka på vad man borde göra. Man borde införa ett generellt avverkningsstopp. Ungefär som man har fiskestopp och så. Man låter naturen återhämta sig - planterar under några år. Fast egentligen vet jag inget om sånt.
Men vad kan man använda istället då? Ja, i Sverige menar jag. Tja, jag gillar ju Photoshop. Det är Adobe som har byggt Photoshop, men photoshoppade hus kan man inte bo i. Däremot kan man bo i hus gjorda av adobe.
Adobe är inte bara ett programvaruföretag - Adobe är även namnet på ett byggmaterial. Gegga, gjord av vatten, sandig lera och organiskt material - det är adobe. Man lufttorkar denna lera i klossform, och bygger hus av'et.
Okej, Sverige är kanske inte ideal-landet för detta fuktkänsliga material, varma och torra klimat är kanske bäst. Men adoben blir mer fuktavstötande om man blandar i till exempel människohår, och det har vi ju ingen brist på (även om just jag har svårt att bidra). Lera är väl heller ingen bristvara.
Nybyggarna ute på prärien i USA byggde hus av detta material, och de husen står i många fall kvar ännu. Varför inte ta efter denna idé? Vi kunde bygga ungdomsbostäder av det. Eller: varför inte ge ungdomar varsin jordplätt, och låta dem själva bygga!
---
Läs även andra bloggares åsikter om hus, lera, bostäder, adobe
tisdag, november 27, 2007
Drömma sig bort
Jag känner mig rätt oroad över miljön och klimatet just nu. Det känns inte som om de länder som släpper ut, och kommer att släppa ut, mest skit kommer att skärpa sig innan det är försent. Det verkar som om deras ledare OCH deras folk tänker mest på sig själva, och inte på generationerna som ska komma sen.
Det känns som om vi går en dyster framtid till mötes - lite grand som om man vet att en komet kommer att smasha in i jorden, och det inte är ett dugg vi kan göra åt saken. Lika tröga och ostoppbara tycks de flesta av jorden ledare och deras folk vara.
Så jag drömmer mig bort i stället. Fantiserar om svunna tider. Grubblar över saker som har varit - till exempel över det antika Roms fall och om kristendomens entré på plan. Så här står det i Wikipedia:
Tankarna går från historia till alternativ historia. Hur det hade varit om.... Tänk om inte kristendomen hade funnits där i krokarna, färdig och redo att "ta över". Om kristendomen hade förblivit en obetydlighet, och inte alls hade nått det Romerska imperiet, utan stannat som en liten mellanöstern-religion bland andra.
Tänk om imperiet hade rasat sönder som det ju gjorde, blivit fragmenterat, invaderat och allt som följer därav - men att ingen självklar kraft fanns där att rycka in. Om den tanken var en sten som föll i plurret för tvåtusen år sedan, och vi hade varit den yttersta ringen på vattnet; hur hade vi haft det då?
Hade vi levt i en slags medeltidsmiljö fortfarande (= mindre utsläpp)? Hade vi rentav kommit längre fram i utvecklingen? Det är naturligtvis omöjligt att spekulera i. Men det är just det man kan göra - spekulera. Drömma sig bort.
---
Läs även andra bloggares åsikter om rom, kristendom, miljön, utsläpp, drömmar
Det känns som om vi går en dyster framtid till mötes - lite grand som om man vet att en komet kommer att smasha in i jorden, och det inte är ett dugg vi kan göra åt saken. Lika tröga och ostoppbara tycks de flesta av jorden ledare och deras folk vara.
Så jag drömmer mig bort i stället. Fantiserar om svunna tider. Grubblar över saker som har varit - till exempel över det antika Roms fall och om kristendomens entré på plan. Så här står det i Wikipedia:
Att påven fick en så ökad maktställning berodde på förhållandena efter det romerska rikets delning år 395. I öster förenade den bysantinske kejsaren både den politiska och kyrkliga makten (se caesareopapism), och kyrkan var decentraliserad i fyra patriarkat, Konstantinopel, Alexandria, Antiochia och Jerusalem. I väster fanns ingen kejsare efter Västroms fall år 476, och istället fick påven ensam ta både det kyrkliga och det politiska ansvaret. När germanfolken kristnades och det medeltida västerlandet växte fram, var påven det sammanhållande bandet och den moraliska auktoriteten under tider av politisk splittring.
Tankarna går från historia till alternativ historia. Hur det hade varit om.... Tänk om inte kristendomen hade funnits där i krokarna, färdig och redo att "ta över". Om kristendomen hade förblivit en obetydlighet, och inte alls hade nått det Romerska imperiet, utan stannat som en liten mellanöstern-religion bland andra.
Tänk om imperiet hade rasat sönder som det ju gjorde, blivit fragmenterat, invaderat och allt som följer därav - men att ingen självklar kraft fanns där att rycka in. Om den tanken var en sten som föll i plurret för tvåtusen år sedan, och vi hade varit den yttersta ringen på vattnet; hur hade vi haft det då?
Hade vi levt i en slags medeltidsmiljö fortfarande (= mindre utsläpp)? Hade vi rentav kommit längre fram i utvecklingen? Det är naturligtvis omöjligt att spekulera i. Men det är just det man kan göra - spekulera. Drömma sig bort.
---
Läs även andra bloggares åsikter om rom, kristendom, miljön, utsläpp, drömmar
En ribbon-generator
En ribbon, eller snarare - ett uppe i hörnet-band. Såna kan man tillverka själv och html:a in i sin blogg. Och så finns det en massa ställen på nätet som genererar dem åt'en. Av den senare varianten finns det både bra och dåliga. Jag hittade nyss en som verkade hyfsat enkel att använda, och som gav ett hyfsat resultat: QuickRibbon.
Jag testade att lägga in ett band uppe i hörnet, och länkade till en egen sida. Men vill man vara en riktigt fin människa kan man ju länka till nån gullegull-organisation, eller nåt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om band, ribbon, generatorer
Jag testade att lägga in ett band uppe i hörnet, och länkade till en egen sida. Men vill man vara en riktigt fin människa kan man ju länka till nån gullegull-organisation, eller nåt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om band, ribbon, generatorer
Ja jävlar!
SvD: Svordomar stärker trovärdigheten.
"Forskare vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam lät två grupper läsa samma texter med enda skillnaden att den ena innehöll svärord.
Trots att försökspersonerna före testet sagt sig lita mer på texter utan svordomar vann svordomstexten när de satte betyg för trovärdighet.
En förklaring kan vara att kraftuttrycken kan förmedla en känsla av uppriktighet."
"Några jävla forskare vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam lät två grupper läsa samma texter med den enda jävla skillnaden att den ena innehöll svärord.
Trots att de satans försökspersonerna före det fucking testet sagt sig lita mer på texter utan svordomar vann svordomstexten när de satte betyg för trovärdighet.
Fan, en förklaring kan vara att kraftuttrycken kan förmedla en känsla av uppriktighet."
Vilken text var mest trovärdig?
(Egentligen var det meningen att den andra texten skulle vara späckad med svärord. Men fan, jag kunde inga fler än ovanstående - och jag vägrar använda kuk och fitta-ord).
---
Läs även andra bloggares åsikter om kraftuttryck, svordomar, trovärdighet
"Forskare vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam lät två grupper läsa samma texter med enda skillnaden att den ena innehöll svärord.
Trots att försökspersonerna före testet sagt sig lita mer på texter utan svordomar vann svordomstexten när de satte betyg för trovärdighet.
En förklaring kan vara att kraftuttrycken kan förmedla en känsla av uppriktighet."
"Några jävla forskare vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam lät två grupper läsa samma texter med den enda jävla skillnaden att den ena innehöll svärord.
Trots att de satans försökspersonerna före det fucking testet sagt sig lita mer på texter utan svordomar vann svordomstexten när de satte betyg för trovärdighet.
Fan, en förklaring kan vara att kraftuttrycken kan förmedla en känsla av uppriktighet."
Vilken text var mest trovärdig?
(Egentligen var det meningen att den andra texten skulle vara späckad med svärord. Men fan, jag kunde inga fler än ovanstående - och jag vägrar använda kuk och fitta-ord).
---
Läs även andra bloggares åsikter om kraftuttryck, svordomar, trovärdighet
Polska Mumin
Grymt, eller hur. Läs mer (eller mer förresten, jag har ju inte skrivit nåt) om den polsk-animerade Mumin på Weird Science.
---
Läs även andra bloggares åsikter om mumin
Litteraturagenten
[AB, SvD, Svt]
Karin Alvtegen, Lena Andersson, Jan Arnald, Niels Fredrik Dahl, Kjell Ola Dahl, Arne Dahl, Eva Dahlgren, Monika Fagerholm, Matias Faldbakken, Karin Fossum, Inger Frimansson, Jan Guillou, Anne Holt, Theodor Kallifatides, Thomas Kanger, Jonas Karlsson, Jens Lapidus, Eva-Marie Liffner, Jo Nesbø, Åsa Nilsonne, Sofi Oksanen, Anna-Karin Palm, Leif GW Persson, Roslund/Hellström, Sjöwall/Wahlöö, Barbara Voors, Karin Wahlberg, Per Wahlöö, Klas Östergren
Där har vi författarna i litteraturagenten Niclas Salomonssons stall. Det är alltså denne Niclas det syftas på när de två författarna med konstiga efternamn - Unni Drougge och Jan Guillou - tjafsar med varandra. Jag satt och kollade på programmet Carin 21:30 igår, och störde mig på att de inte sade hans namn.
Vad är det för intressant med att veta hans namn då? Inget - saken har inget allmänintresse. När jag har slagit in den sista punkten i den här posten ska jag aldrig mer ägna hans namn en tanke. Hade de sagt hans namn i programmet, eller skrivit det i tidningarna, då hade han redan varit glömd för min del. Jag hittade vem han var genom att läsa det på en Flashback-tråd, och tydligen har de norska tidningarna inget problem med namnangivelser heller.
Jag stör mig på att när de ändå ska älta om saker i tidningar och på tv, så säger de inte vem de talar om. Det är "Världsartister" hit och "Kändiskockar" dit. De säger liksom allt utom namnet. Sånt beteende blir som ett frö som gror i huvudet, och ens intresse upprätthålls. Jag tror inte det är för att skydda personerna de gör så - även om de säger att det är skälet - utan just för att skapa den effekt det får hos mig - att intresset hålls vid liv.
---
Läs även andra bloggares åsikter om kändisar, namn, litteratur, agenter
---
Update: Via en kommentar: Anonym sa: "Karin Fossum, Karin Wahlberg och Inger Frimansson har lämnat agenturen. Men Salomonsson har väl "glömt" att uppdatera sin hemsida."
Update 2: Via en kommentar: Anonym sa: "De övriga som har lämnat är förresten Mari Jungstedt, David Lagerkrantz och Ersnt Brunner."
Karin Alvtegen, Lena Andersson, Jan Arnald, Niels Fredrik Dahl, Kjell Ola Dahl, Arne Dahl, Eva Dahlgren, Monika Fagerholm, Matias Faldbakken, Karin Fossum, Inger Frimansson, Jan Guillou, Anne Holt, Theodor Kallifatides, Thomas Kanger, Jonas Karlsson, Jens Lapidus, Eva-Marie Liffner, Jo Nesbø, Åsa Nilsonne, Sofi Oksanen, Anna-Karin Palm, Leif GW Persson, Roslund/Hellström, Sjöwall/Wahlöö, Barbara Voors, Karin Wahlberg, Per Wahlöö, Klas ÖstergrenDär har vi författarna i litteraturagenten Niclas Salomonssons stall. Det är alltså denne Niclas det syftas på när de två författarna med konstiga efternamn - Unni Drougge och Jan Guillou - tjafsar med varandra. Jag satt och kollade på programmet Carin 21:30 igår, och störde mig på att de inte sade hans namn.
Vad är det för intressant med att veta hans namn då? Inget - saken har inget allmänintresse. När jag har slagit in den sista punkten i den här posten ska jag aldrig mer ägna hans namn en tanke. Hade de sagt hans namn i programmet, eller skrivit det i tidningarna, då hade han redan varit glömd för min del. Jag hittade vem han var genom att läsa det på en Flashback-tråd, och tydligen har de norska tidningarna inget problem med namnangivelser heller.
Jag stör mig på att när de ändå ska älta om saker i tidningar och på tv, så säger de inte vem de talar om. Det är "Världsartister" hit och "Kändiskockar" dit. De säger liksom allt utom namnet. Sånt beteende blir som ett frö som gror i huvudet, och ens intresse upprätthålls. Jag tror inte det är för att skydda personerna de gör så - även om de säger att det är skälet - utan just för att skapa den effekt det får hos mig - att intresset hålls vid liv.
---
Läs även andra bloggares åsikter om kändisar, namn, litteratur, agenter
---
Update: Via en kommentar: Anonym sa: "Karin Fossum, Karin Wahlberg och Inger Frimansson har lämnat agenturen. Men Salomonsson har väl "glömt" att uppdatera sin hemsida."
Update 2: Via en kommentar: Anonym sa: "De övriga som har lämnat är förresten Mari Jungstedt, David Lagerkrantz och Ersnt Brunner."
måndag, november 26, 2007
På omslaget
Farväl LP:ar
Rensar ur en hyllvägg som har blivit alldeles för tung. En hel del ska ner i källaren. En del ska slängas. Skivorna ska ner. Dessa stackars LP:ar - vissa finns i form av mp3 numera, men andra ska förpassas till mörker och glömska - troligen för alltid.
Hej då Annabel Lamb, Graham Parker, Susanne Alfvengren - gjorde ni mig lycklig en gång i tiden? Jag minns faktiskt inte. Jag har svårt att tänka mig det.
---
Läs även andra bloggares åsikter om källarkontor, rensning, LP
Hej då Annabel Lamb, Graham Parker, Susanne Alfvengren - gjorde ni mig lycklig en gång i tiden? Jag minns faktiskt inte. Jag har svårt att tänka mig det.
---
Läs även andra bloggares åsikter om källarkontor, rensning, LP
Bara en liten iakttagelse
Jag läser att Keira Knightley kör med lösrumpa när hon filmar.
Tja, det är väl okej. Skådisar har väl alltid "bättrat på" sina kroppar för att passa till olika filmer, så jag hänger inte upp mig på det. Egentligen är det väl ingen skillnad mellan att köra med lösrumpa och att ha linser istället för flaskbottnade glasögon när man ska spela fantomen.
Fast en liten grej i artikeln (eller notisen) hänger jag upp mig på, och det är: "Keira har en av branschens minsta stjärtar". Det jag tänker på är att - i vilken annan bransch än i filmbranschen (och möjligen snarlika branscher) skulle man säga så? Skulle man till exempel säga: "Nisse har rörsvängens minsta stjärt"? Skulle man säga: "Amanda har bankvärldens tjockaste underarmar"? Bara en liten iakttagelse.
---
Läs även andra bloggares åsikter om branscher, stjärtar, underarmar, rörsvängen, filmbranschen, bankvärlden
Tja, det är väl okej. Skådisar har väl alltid "bättrat på" sina kroppar för att passa till olika filmer, så jag hänger inte upp mig på det. Egentligen är det väl ingen skillnad mellan att köra med lösrumpa och att ha linser istället för flaskbottnade glasögon när man ska spela fantomen.
Fast en liten grej i artikeln (eller notisen) hänger jag upp mig på, och det är: "Keira har en av branschens minsta stjärtar". Det jag tänker på är att - i vilken annan bransch än i filmbranschen (och möjligen snarlika branscher) skulle man säga så? Skulle man till exempel säga: "Nisse har rörsvängens minsta stjärt"? Skulle man säga: "Amanda har bankvärldens tjockaste underarmar"? Bara en liten iakttagelse.
---
Läs även andra bloggares åsikter om branscher, stjärtar, underarmar, rörsvängen, filmbranschen, bankvärlden
söndag, november 25, 2007
Testbilder
Jag hittade en hoper gamla testbilder på SVT:s hemsida, och för tillfället hade jag inget bättre för mig än att klippa ihop dem till ett litet bildspel.
Här finns testbilderna.
Musiken är ur låten Martha's Madman, från Manfred Manns skiva Watch.
---
Läs även andra bloggares åsikter om bildspel, manfred mann, testbilder
Här finns testbilderna.
Musiken är ur låten Martha's Madman, från Manfred Manns skiva Watch.
---
Läs även andra bloggares åsikter om bildspel, manfred mann, testbilder
Lagen finns redan
Den amerikanska frilansfysikern Garrett Lisi, det är han på bilden, sägs ha funnit "en lag om allt". Alltså en slags matematisk modell som kan förklara precis allt därute. Grejen är att det redan finns en sådan lag. Den formulerades av en herr Edward A. Murphy, Jr redan på fyrtiotalet. Här kan man läsa om den.---
Läs även andra bloggares åsikter om teorier, matematik, fysik, lagar
Romersk rakning
De första rakhyvlarna var gjorda av obsidian (snabbstelnad lava), kan man läsa sig till, och brons. Naturligtvis kan ingen veta exakt ändå, och brons lär väl inte ha använts förrän på bronsåldern. En sanning är nog att folk har rakat sig med det vassaste de har kunnat hittat där de höll till, och det kan ha varit alltifrån flinta till slipade djurben.Är man intresserad av rakhyvelns historia kan man läsa på Wikipedia, men jag själv är mer intresserad av hur romarna rakade sig. Jag fick nyss en kommentar av Lesz, där har menade på att romarna (de övre skikten) lät slavar raka av deras kroppsbehåring, medelst olivolja och vässat musselskal. Jovisst, det har man ju alltid sett på filmer och så, men var det inte rengöring de höll på med då? Eller var det samtidigt rakning?
Jag har läst mig till att romarna till en början var lika orakade som greker och etrusker, men att grekerna, ungefär 300 före Kristus, anammade det så kallade Alexandermodet, och började raka sig slätt. Naturligtvis, som alltid, hängde romarna på. Hannibal-besegraren Scipio Africanus var, enligt uppgift, den romare som var först med daglig rakning. Nå, vad använde han till att raka sig med då?Well, till att börja med så rakade denne Scipio nog inte sig själv, utan hade nog en grek till det. Vid tiden för Alexandermodet flyttade en hel massa greker till rom, och började försörja sig som barberare. Men jag gissar naturligtvis bara.
En kul detalj är förresten (läste jag här) att romarna körde en rätt nutida stil. Unga killar gillade att ha ett snyggt, kort ansat skägg, men när det första gråa strået dök upp på hakan, ja då var det slätrakat som gällde. Grått i skägget kommer ofta tidigare än grått i håret, åtminstone funkade det så för mig.
Och så höll det i sig. Det var inte förrän Hadrianus dök upp som kejsare som det blev ändring. Han var lite grand vanskapt i ansiktet (har inte orkat kolla upp hur. Troligen var det bara koppärrighet det handlade om), så han anlade ett snyggt skägg. Nu var det skäggmode som gällde i typ 150 år*, ända tills Constantin den store dök upp, och det blev slätrakat igen.
Tillbaks till den varje dag-rakande Scipio Afrikanus. Jag har haft lite svårt att hitta något om romersk rakning. Antagligen har det med att göra att jag tycker det är så jobbigt att traggla igenom allt på engelska, men åtminstone hittade jag det här:
Though archeologists have found a large number of Etruscan razors, they haven't found any Roman razors. At face value a rather odd situation. The explanation is simple: the razors of the Etruscans were made of bronze; those of the Romans were made of iron and, as result, disintegrated.
Järn alltså. Tja, romerska riket utspelade ju sig på järnåldern, så järn låter ju vettigt. Man kan vässa järn hur vasst som helst. Trots det som står ovan, att allt har rostat bort, så har man faktiskt hittat en romersk rakhyvel. Det är den på bilden här bredvid. Den är från cirka 100 efter Kristus (här såldes den). Den ser lite märklig ut, men funkar säkert. Om jag hade haft en egen verkstad, eller ett garage, så skulle jag tillverka en sån och prova. Men det har jag tyvärr inte.---
Läs även andra bloggares åsikter om rom, rakning, historia
---
*Årtal som jag kommer med, ska man alltid ta med en nypa salt.
lördag, november 24, 2007
Orakad romarinna?
Jag fick för mig att jag skulle samla ihop allt jag någonsin har skrivit om Rom. Det är en hel del vid det här laget. Rom har alltid funnits i mina tankar; jag har tänkt på Rom sedan jag var liten och såg Ben Hur. Min resa till Rom botade inte intresset, utan snarare ökade det, och efter att jag kom hem har jag skrivit ännu mer.
Men min samling Rom-länkar blev inte av, för jag fastnade nämligen på en grej. När jag sökte efter poster där jag hade skrivit om Rom kom jag till en post som synbarligen inte alls handlade om ämnet, utan om rakning.
Jag läste igenom posten ... nä, inget om Rom. Förvisso fanns det en bild på en tjej med hår under armarna, och jag funderade på om hon möjligen var en orakad romarinna. Men nej. Slutligen kom jag på det.
Det var i kommentarerna det stod. LAJ hade skrivit: "Jag tillhör emellertid den grupp människor som faktiskt tycke rom att raka sig." Tycker om hade alltså råkat bli tycke rom.
---
Läs även andra bloggares åsikter om rom, rakning
Men min samling Rom-länkar blev inte av, för jag fastnade nämligen på en grej. När jag sökte efter poster där jag hade skrivit om Rom kom jag till en post som synbarligen inte alls handlade om ämnet, utan om rakning.
Jag läste igenom posten ... nä, inget om Rom. Förvisso fanns det en bild på en tjej med hår under armarna, och jag funderade på om hon möjligen var en orakad romarinna. Men nej. Slutligen kom jag på det.
Det var i kommentarerna det stod. LAJ hade skrivit: "Jag tillhör emellertid den grupp människor som faktiskt tycke rom att raka sig." Tycker om hade alltså råkat bli tycke rom.
---
Läs även andra bloggares åsikter om rom, rakning
Testar Jing
Jag testar screen capturing-programmet Jing. Det var via Bengt jag hittade det. Fördelen tycks vara att man kan spela in det som händer på skärmen - och slippa förvara filmen själv, för det sparas på Jing.
Så här blev det. Jag har inte ens sett filmen själv i skrivande stund, så jag hoppas det funkar.
Länkar som förekommer i filmen:
Sveriges Hemingway
HotForWords
---
Läs även andra bloggares åsikter om skärmfångster, screen capture, jing
Så här blev det. Jag har inte ens sett filmen själv i skrivande stund, så jag hoppas det funkar.
Länkar som förekommer i filmen:
Sveriges Hemingway
HotForWords
---
Läs även andra bloggares åsikter om skärmfångster, screen capture, jing
fredag, november 23, 2007
Filmpolitiken
Under rubriken "Svensk film suger" sätter Cecilia Wallin verkligen fingret på något jag själv har gått och funderat på:
---
Läs även andra bloggares åsikter om filmpolitik
Det knasiga är att Svenska Filminstitutet inte frågar folket vad de vill ha, tar tempen på samhället. Frågar: Vad skulle DU vilja se för historia gå upp på din lokala biograf? Ännu en politisk korrekt film om en icke-fungerande integrationspolitik där blattar mest är missanpassade clowner i landet lagom? Kanske ett till polisdrama om en magsårig polisgubbe...
---
Läs även andra bloggares åsikter om filmpolitik
Vad nu då?
Vad nu då ... håller jorden på att välta omkull?
Skeppet Explorer välter OCH i Munkedal välter en tankbil.
---
Läs även andra bloggares åsikter om tippar, välter, sjunker
Skeppet Explorer välter OCH i Munkedal välter en tankbil.
---
Läs även andra bloggares åsikter om tippar, välter, sjunker
Andas
Jag har upptäckt - eller kommit att tänka på - en sak med varelsen som är jag: jag andas inte. Jomen visst andas jag, nästan jämt - men inte alltid. När jag är riktigt avslappnad och tom i skallen tycks jag lägga ner den biten.
Det är som när man ser på undervattensfilmer (eller som jag kallade dem när jag var liten: undervattningsfilmer), man håller omedvetet andan. Sedan, efter ett tag, upptäcker kroppen att den håller på att bygga upp en syrebrist, och så gör den ett andetag. Men det här är lite annorlunda - jag får ingen syrebrist.
Antagligen är det väl inbillning. Hur skulle det vara annat än det? Om jag inte behövde andas vore jag ingen människa. Men det är jag. Nåväl, just nu sitter människan som är jag och kollar på fullversionen av PI.
(imdb)
---
Läs även andra bloggares åsikter om andning, pi
Det är som när man ser på undervattensfilmer (eller som jag kallade dem när jag var liten: undervattningsfilmer), man håller omedvetet andan. Sedan, efter ett tag, upptäcker kroppen att den håller på att bygga upp en syrebrist, och så gör den ett andetag. Men det här är lite annorlunda - jag får ingen syrebrist.
Antagligen är det väl inbillning. Hur skulle det vara annat än det? Om jag inte behövde andas vore jag ingen människa. Men det är jag. Nåväl, just nu sitter människan som är jag och kollar på fullversionen av PI.
(imdb)
---
Läs även andra bloggares åsikter om andning, pi
Video på grottan
I närheten av Augustus palats uppe på Palatinen i Rom har man hittat en grotta, skriver DN, och det kan vara just den grotta där (enligt myten) varghonan diade Romulus och Remus. Här är ett videoreportage från Reuters.
Och här finns en annan film, som jag själv inte kan se pga brist på flashspelare i datorn.
---
Läs även andra bloggares åsikter om rom, romulus och remus, grottor, arkeologi
Och här finns en annan film, som jag själv inte kan se pga brist på flashspelare i datorn.
---
Läs även andra bloggares åsikter om rom, romulus och remus, grottor, arkeologi
Vad ska man göra med hönsnät?
Häromdagen kom jag hemsläpandes på alldeles för mycket hönsnät. Dottern var riktigt händig och lyckades dela av buren på ett finurligt sätt. Naturligtvis dog råttan samma kväll.
Så nu sitter jag där med en rulle hönsnät som jag inte har någon uppenbar nytta av. Ja vad ska jag göra me't? Det känns trist att slänga saker man har köpt, så jag kollade på nätet efter tips.
Ska jag klä in en nazisthjälm i hönsnät?
Ska jag bygga mig en fru av hönsnät?
Ska jag gjuta av ryggen på en gubbe, och använda hönsnät som armering?
Som synes är hönsnätets användningsområden oändliga. Jag tar gärna emot fler tips.
---
Läs även andra bloggares åsikter om hönsnät, råttor, nazisthjälmar, fruar, gubbar
Så nu sitter jag där med en rulle hönsnät som jag inte har någon uppenbar nytta av. Ja vad ska jag göra me't? Det känns trist att slänga saker man har köpt, så jag kollade på nätet efter tips.
Ska jag klä in en nazisthjälm i hönsnät?
Ska jag bygga mig en fru av hönsnät?
Ska jag gjuta av ryggen på en gubbe, och använda hönsnät som armering?
Som synes är hönsnätets användningsområden oändliga. Jag tar gärna emot fler tips.
---
Läs även andra bloggares åsikter om hönsnät, råttor, nazisthjälmar, fruar, gubbar
Ett straff med lite fantasi
En trettonårig flicka blev överfallen och våldtagen av en okänd man. Mannen på bilden har inget att göra med saken, men jag kommer till det. Jo, det fanns tydligen ett hyfsat signalement på förövaren, och man kan därför hoppas att han snart åker fast.Men sen då - vad får han för straff? Tja ... lite vård kanske, eller lite fängelse. Någonting i den stilen. Men saken är den att den svenska lagen, och hur den uttolkas, lider alldeles för stor brist på fantasi. Jag tror att både brotten och straffen har blivit alltför slentrianmässiga.
Liksom: -Tja, nu kör jag en liten våldtäkt, och åker jag dit så ... tja, då kör jag lite fängelse.
Ge domstolarna lite fritt spelrum. Hitta på fantasifulla straff. Här kommer jag med ett exempel på hur man kan straffa denne våldtäktsman. Ge honom röda kläder och en käpp. Ja nu kommer vi tillbaks till mannen på bilden - låna hans kläder. Lås sedan in honom i ett litet utrymme - tillsammans med en kenyansk elefant.
---
Läs även andra bloggares åsikter om röda kläder, massajer, käppar, elefanter, våldtäktsmän, straff, fantasi
torsdag, november 22, 2007
Det romerska röket
Alla normala killar har rökt pipa. Eller har velat. Fast nu ljuger jag kanske - jag har velat. Jag har provat; försökt. Men det har aldrig blivit något av'et. Det är inte gott. Det är ganska omständigt. Det är framför allt jävligt onyttigt.Det är "g r e j e n" jag vill åt. Själva sittandet där - Jag och min pipa, liksom. Pipan som attribut, det är själva grejen. Förstår ni? Jo, här sitter jag med min pipa - precis som Bellman satt med sin. Precis som hoberna satt med sina, efter Isengårds förstörelse. Precis som Sherlock Holmes puffade på sin. Pipan är en coolhets/vishets-förstärkare.
En gång hittade jag och en kompis ett lager av gamla kritpipor. Det var på fyllan en sommar, vill jag minnas, och slottsbacken eller om det var krokarna däromkring, grävdes ut. Det var mitt i natten, och vi kravlade ner i underjorden och snodde åt oss varsit lager. Nu är de skingrade för vinden, och är några hela är det antagligen dem jag gav bort. Det var längesen nu.
Bilden ovan klippte jag ur film nummer fem från posten om romarfilmer. Det är en bit av en fresk från pompeji. Är det en pipa hon och han håller i? Jag vill gärna tro det, men tyvärr talar en del emot det. Tobaksrökandet kom ju nämligen inte till Europa förrns fjorton hundra år efter att målningen målades.
Men ändå - jag läser att bruket av tobak har förekommit ända tillbaks till tiden 2000 före Kristus. Så omöjligt är det kanske inte. Fast håll med om att det skulle kännas bra mycket mer "normalt" att se en gammal romare komma knallandes via Appia fram, kalasandes på ett knippe vindruvor, än det skulle göra att se honom komma där, puffandes på en pipa.
---
Läs även andra bloggares åsikter om pipor, hober, bellman, sherlock holmes, pompeji, rom, tobak
En namnfråga
Benny, Conny, Donny, Eddy/Eddie, Gary, Jimmy, Jo(h)nny, Kenny, Ronny, Sonny, Tony, Teddy, Tommy
Jag själv är ju begåvad med ett av dessa namn, och javisst - jag blev ju mycket riktigt något av en lågstatustyp. Mannens könskromosom består ju av ett X och ett Y, och antagligen är det detta extra Y vi Y-namnsinnehavare har, som knuffar ner oss på statusskalan. Skitsamma.
Som det står ovan så är ju vi Y-namnare födda efter kriget. Jag själv är född nästan tjugo år efter kriget. Jag tror att Y-namnen i stort sett dog ut, eller åtminstone avtog, framåt sent sjuttiotal, och nu är vi ett gäng Y-nikum som sakta dör ut (riktigt sakta, får man hoppas. Ta i trä).
Här har jag några frågor till dem som läser detta. Det måste väl alltid ha funnits namn som inte var Y-namn, men motsvarigheter till dessa. Vilka var de? Vilka är, till exempel trettiotalisternas motsvarigheter till Y-namn? Vilka är dagens Y-namn? Och flickor måste väl också ha sina varianter? Melanie, och liknande, har jag hört talas om, men vilka fler?
---
Läs även andra bloggares åsikter om namn, y-namn, låg status
Y-namn är en i Sverige vanlig benämning på engelskspråkiga förnamn som slutar på y. Namnen, som är bildade från smeknamn, var populära förnamn i Sverige under efterkrigstiden.
Dessa namn ses av många som namn med låg status. Då namnen fortfarande var vanliga på skolbarn associerade lärarna dem ofta med busungar och ungsdomsbrottslingar.
(Wikipedia)
Jag själv är ju begåvad med ett av dessa namn, och javisst - jag blev ju mycket riktigt något av en lågstatustyp. Mannens könskromosom består ju av ett X och ett Y, och antagligen är det detta extra Y vi Y-namnsinnehavare har, som knuffar ner oss på statusskalan. Skitsamma.
Som det står ovan så är ju vi Y-namnare födda efter kriget. Jag själv är född nästan tjugo år efter kriget. Jag tror att Y-namnen i stort sett dog ut, eller åtminstone avtog, framåt sent sjuttiotal, och nu är vi ett gäng Y-nikum som sakta dör ut (riktigt sakta, får man hoppas. Ta i trä).
Här har jag några frågor till dem som läser detta. Det måste väl alltid ha funnits namn som inte var Y-namn, men motsvarigheter till dessa. Vilka var de? Vilka är, till exempel trettiotalisternas motsvarigheter till Y-namn? Vilka är dagens Y-namn? Och flickor måste väl också ha sina varianter? Melanie, och liknande, har jag hört talas om, men vilka fler?
---
Läs även andra bloggares åsikter om namn, y-namn, låg status
Dagens obehagligheter
Man vet ju inte hur man skulle reagera i en sån situation - men jag är ändå rätt säker på att jag skulle ge bort två bufflar innan jag lät något sånt här hända. Jag skulle nog, vid närmare eftertanke, ge bort vad som helst (möjligen med undantag av min sista snusdosa, om det var efter stängningsdags).
Hittade en rätt läskig bild i Sydsvenskan. Fy satan vilken läskig sak! Vilket monster. Man får ju bara en sån lust att plocka fram sin gamla k-pist och bara peppra på tills den är utplånad från jordytan. Såna figurer hör ju hemma i skräckfilmer.Jag kan knappt titta på bilden utan att få rysningar. Fast den där silverfisken, till vänster, den är ju förvisso ganska gullig.
---
Läs även andra bloggares åsikter om flaskor, stjärtar, rån, bufflar, monster, silverfiskar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)