Ojsan, det är visst håltimme igen. När jag hittar ett riktigt bra hål brukar jag tänka: "Sedär! Ett riktigt kanonhål". Den är gången har jag hittat ett sånt - i ordets rätta bemärkelse. Utanför Sjöhistoriska museet i Stockholm står, på en grusplan, en massa kanoner uppradade. Jag tog sikte på en av dem.
In med kameran och: Klick! Det vi ser liggandes där på det räfflade rörets golv (om ett rör kan ha golv) är grus. Förmodligen är det ungar som har matat kanonen med det.
Och mer var det inte. Håltimmen är slut.
Hålserien: Stuprör, Kyrka, Skogås-hus, Bodar och träd, Pissoir, Dikesrör, Under bro-hus, Riddarholmskyrkan, Skogåsbunker, Två kvällshål, Ännu ett kyrkohål, Ett par hål i det fina vädret, Klarakyrkan revisited, Ett trädhål, Tankhål, Ett förvinterhål, Ett hål-hål, Ett rörhål, Ett brunnshål, Tråk-kyrkohål, Ett snöigt trädhål, Åter till Oscars, Blandade hål, Stughål och väggspricka, Ett toaletthål, Låthål, Hus-hål, Ett anti-råtthål, En cementvägg
---
Läs även andra bloggares åsikter om hål, hålserien, kanoner
4 kommentarer:
Bah! Slynglar! Kanonmat ska de bli!
p-e: Äsch, värnplikten är ju avskaffad.
Åsch, de kan bli kanonmat i alla fall.
p-e: De kan bli mat åt Cannon. Den där tjocka deckaren. :-)
Skicka en kommentar